Your search within this document for 'sekura' resulted in four matching pages.
1

“...1 I Korsou ta bai desaroy 1. Poblashon prom i despues di establesementu di refinera 2. Poltika kolonial 3. Artesano i komersiantenan chiki ta bai kaba - 4. Religion un yudansa pa pueblo? 5. Skol por bira nos forsa, ma kon? - 6. Organisashonnan di karakter sosial i kultural. Na prinsipio di siglo 20 Korsou no ta muchu kos. Un isla chiki, ku aanan di sekura a kaba di saka su manteka di wesu. Poko hende tin i den su gran mayora pober. Un pueblo pasifiko. E mes no por kere ku el a konos katibu luchado ku a bringa pa nan libertat. Kasi a lubid nan. Yu di katibu plam rnt e isla sin mas sentro habit ku no ta e pida stat, na dos banda di un haf famoso. Su sentido di libertat ta keda manifest solamente den kada hende, ku su kas den su kur. Spiritual, sosial i ekonmikamente e ta mes dependiente ku ntes. Su ideal ta keda manifest den su manera di dirig su mes na otro deskonos: "shon". Tur lo ke ta "shon". Nos Korsou ta parse realmente un isla sin futuro. I tdg ta apnas un diessinku aa ta falta pa...”
2

“...atministrashon di sakramento, di kuido di enfrmo, dirigi skolnan prinsipalmente pa hende mas pober i e gran trabou di asistensha na pobernan. Limosna i tur sorto di asistensha pa paa, kas i kuido di wskent (hurfano) tabata hasi di mishon katliko un institushon ku a hasi bon tur momentu tur kaminda. Tabatin skol, hospital, "weeshuis" i lug pa leproso i hende di kabes i ta sur ku frater a atendnan. Den tempu di sekura pastorinan tabata lug di refugio pa tur hende. E renbak di S. Willibrordo, un enorme konstrukshon, a perkur pa hendenan di e barionan ei den tempu di mas tristu di sekura por a gosa di awa na abundansha. Sinembargo e Iglesia di Krsou i e otro islanan tabata netamente hulandes. Un faktor, esaki masha importante, ku tabatin su parti positivo i negativo. Positivo den sentido ku por a atend ku un gobirnu kolonial hulandes mas fsilmente. Tabatin sierto rspt di parti di desendientenan di hulandes den Koloniale Raad, pero na mes tempu e tabata asentu e distansha entre e pueblo simpel...”
3

“...haa ku tur e imigrantenan ya pa varios aa, huntu ku e trupanan di sld ku ta baha riba Krsou durante di dos gera mundial, mester bai produsi un kambio den pueblo. Pone aserka e posibilidat pa haa tur fasilidat material pa bida di hende, e situashon aki ta pone pueblo lubid e tempu di miseria di apnas un binti aa prom. E pueblo ta bai sinti su mes balor mas tantu i kria un manera di pensa mas liber, mas outnomo. Tuma solamente e asuntu di awa. Komo awaseru no ta kai regular-mente, tin tempu di sekura teribel, hendenan tabatin nan "renbak", tambe garoshi di awa ta pasa bende awa di yobe pa hende por bebe. Gobirnu tin atenshon pa dam-nan den kunuku etc. Ora ku na fin di aanan binti nos haa "awa di pipa" ya no tin mester di garoshi di awa, ni di renbak. Konstrukshon di kas ta kambia, hendenan ta sinti nan mes mas liber. Den aanan trinta ya kos ta totalmente kambi. Asuntu di kos friu, ku mester a warda den "eis-boks" a bai for di moda, ta "frigidaire" ta manda i alimento mes ta bira hopi mas...”
4

“...manera di aktua no por nota muchu kos. Pa desgrasia di e pueblo esaki tabata berdat. No tin guia, no tin vishon, no tin konosementu ni kompendementu di loke ta bibando den pueblo. Huntu ku un situashon ekonmiko ku kada dia ta birando mas difsil, algu mester bai pasa. 3. Ekonomia, problema insuperabel Isla di Krsou, ku su pobresa normal, sin nada den supsuela, sin mineral, sin mas ku poko fosfato, sin awaseru, ku poko tera frtil, na kantidat limit, ku un solo ku ta kima tur loke ke purba nase den sekura, ku su bientu karg di kalor den dia i su aire fresku anochi, konstante, ku nunka kier laga di purba duna nos un tiki alivio, e isla ak no tabatin nada di of res na ekonomia mundial sino un haf natural famoso, su solo i tiki playa pa esnan di tera mas friu por disfrut. Su hendenan, di bon natur, humilde i simpel a mira ku ta e haf, ku solo, ku bientu so a ked. Algn ta probech di e haf tur ku tin. Hulandesnan a haa e chns di nan bida semper, prom piratera i despues pa transport tur sorto di kos...”