1 |
 |
“...turna direkshon i guia di e masa pa medio di su influensha direkto riba miembronan di Staten ku lo mester bini. Enbista di e trabou di benefisensia hasi durante aanan largu, e interes pa yuda i asist e pueblo humilde i algun akshon den sentido sosial realis pa figuranan manera van de Pavert i Verriet, ounke esaki pint un poko di paternalismo, Iglesia ta esun mas yam pa probech di e oportunidat ak. Pueblo mester por bai dilanti.
E prom "Staten" ku mester a elig na aa 1937 tg tabatin masha hopi limitashon pa nos por yam un demokrasia berdadero, pero si ta un paso definitivo den e direkshon ei.
Pa por a turna parti na elekshon tabatin e siguiente eksigenshanan: bo mester ta hmber di nashonalidat hulandes bo mester tabatin un edukashon igual na 7e klas ULO f bo mester tabatin un entrada pa aa di f 1200 f mas.
Ku esaki no por bisa ku Krsou konos demokrasia for di aa 1937, pasobra di e kantidat di habitante ku ta sigur un 55.000 hende ta apnas un 2.030 so por a vota. Kantidat di hende hmber riba...”
|
|
2 |
 |
“...Korsou ta drif i landa den zeta
E di dos guera mundial a konsum zeta na kantidat. Petroli a gana guera nan ta bisa i por ta masha bon. Segn nan ta bisa e bataya formal na Nort di Afrika a haa tur zeta pa aliadonan for di Krsou i Aruba. E islanan ak a mira nan refinera ta traha na ful kapasidat.
Plaka ta lora kasi sin lmite. Komersio ta den un "boom" formal, ma na mes tempu nos ta mira artesanonan ku apnas ta haa un chns chikitu, ta bai dispars tg ora kos drecha. Si ntes tur kos tabata miseria i limitashon awor ta parse ku tur kos por i tur hende ta gasta. Lo tabata interesante tambe pa studia gastamentu di nos pueblo durante guera i djis despues di guera i su konsekuenshanan.
Krsou no a keda ku muchu kos despues di e formidabel oumento di rikesa durante di dos guera mundial. Nos hendenan no sa spar i ningn hende...”
|
|