Your search within this document for 'skucha' resulted in three matching pages.
1

“...ente bunita. Den tknika di komposishon nos ta sia kon mester desaroya e intriga di un kuenta i tambe kon mester deskribi kada per-sonahe. Henry Habibe i Frederico Oduber ta dos poeta rubianu. Nos literatura a keda ekspres den tres idioma: papiamentu, spa i ulandes. Un protagonista ta e persona ku tin e papel prinsipal den un istoria. A sosod varios be ku un editor a kambla ttulo di un novela, pa e bende mih. Sinembargo nunka nos no mester huzga un obra pa medio di su ttulo. Esun ku observa i skucha bon, lo ripar kuantu tema tin pa skibi riba dje. Un outor ta komete plagio ora e kopia obra di un otro. Un bon tradukshon di un obra ta mash difisil, aunke a resulta algn be ku e tradukshon tabata mih ku e original. Algn eskritor di fama mundial ta Balzac, Zola, Hemingway i Dickens. Te ainda tin duda ku Shakespeare tabata outor di e obranan 17...”
2

“...bo por kwe nan. Mester hunga wega di kangreu ku pieda chikitu. No ta pa kashipete mucha sa hunga, ma pa dushi di wega. Horka un hende su dbel ta nifika strobe. Prom ku kuminsa hunga domin o karta, mester shbel e piedanan o skmbel e kartanan. Antes no tabatin fiesta di risibimentu sin wegui pan. E mes wega ku Susana a hunga Pereto. Pereto a hunga Susana. Nos ta tira charada pa esnan ku ta skucha rei e kontsta. Den deporte esnan ku ta mira sa pusta ken ta gana. Na Neurenberg (Alemania) tin mas ku doshen fbrika di huguete. Atletismo ta buta un hende keda sal. Kampeonato di tenis na Wimbledon ta un evento internashonal ku ta atrae kompetidor foi tur parti mundu. Saka fini. Hinka gol. Kp bala. Fli ta tira mulina. Hunga rndu (ku ninichi). Wega sushi! Friu! Kayente! (gritu di mucha ora esun ku ta buska algu skondl ta seka o leu). Traha buskuchi: traha knpi den paa di esun ku ta landa na laman. Ora e sali e tin ku ls e knpinan ku djente (kome buskuchi), mientras e otro muchanan ta para hari. Eskloi...”
3

“...Nos sinku sintnan Bista, odo, olfato Takto (heful), smak (gustu) Nos ta weta, (h)ole, tende, sinti, purba. Nan tin nos na bista Be pa bo kre. Un hende ku bon bista (wowo) Te otro bista (te despues) Perde un hende foi bista Un hende surdu no ta tende Skucha un lektura (ku atenshon) Oria (oir) ta skucha ku hopi atenshon. Zonidu di kada hende su stem ta diferente. No, mi n tende (mi n ke sa) Un hende tendidu (obedesidu, sumiso). Mucha orea duru Dede pikia, ku su bisia, may 'i toto, fulambomba, mata un pieu... Dede fulambomba ta esun dl fula galia kune (fula si e tin webu). Nos ta weta pasobra nos tin wowo; nos ta mira sine o televishon; nos ta lur den buraki yabi o den skref di porta o tras di yalusl. Ladrn ta wak (mira spant) ora e bula den un kur. Bo ta pellu un hende ku ta biniendo di aleu. Si bo ripar bon den naturalesa, bo ta nota kuantu bunitesa tin. Fihando bista riba algu, bo ta mira tur detaye. Mira un hende ku rabi wowo. Semper mester tira bista riba mucha chikitu. Fula kai porta...”