Your search within this document for 'difikultat' resulted in four matching pages.
1

“...mangasina Pone hrmnt den djogod Planta siboyo largu ku sldu riba bodogo Koba batata, pinda Maishi chik, maishi grandi (maishi katana) Grda tera ku mst (mrs) Bandera di maishi Bati maishi den piln ku manga di piln Dakun bags Rnka di patia, pampuna Soseg bow di ramada. Si batata haa bon tera, e ta yanga. (Esun ku tin hopi plaka, por hasi grandi). Banana ta bisti row, pe no troka paa. (Asina sa bisa hende ku hardibai ta bisti e mesun paa). Baka a muri bai, laga trabow pa kweru. (E persona a murl, laga difikultat pa otro). SI ba nase buriku, bo n por bira kabai. Kabai ku aba no sa kome maishi. (Esakl no ta kos pa bo, pasobra bo no por kun). Pa malu ku aa ta, kabritu no sa bster un pipita so. (Pa fututu ku tempu ta, algu dl bon ta kai). Kachu: 1. dl baka, kabritu, karn. 2. E tringulo di lata rond di un bestia su garganta, pa e no drenta terenu di otro hende. Karn ku su tow, kabritu ku di dje. (Kada ken den su grupo) Dia di krta maishi: Dia di kobra salarlo. Mester traha dam, warda awa. (Mester turna...”
2

“...kustumber) Ken ta manda algu? (Ken ta trit?) Manuel parse hende ku a bebe rm ku plbu. (E ta razu) E tabata patapata i el a yega kas boka bow. 18 Kwalidat humano (di hende) Semper nos mester ta franko (kurason abr) i (h)onrado. "Honesto ta nifik korekto, kortes, di bon manera. Nos mester tin pasenshi i nos mester ta gradisldu, firme den nos desishon i sinsero den nos trato ku otro. Si nos ta limpi na kurpa i na sint, di mes nos lo traha ku efikasia. Un hende obedesidu i humilde por soport tur difikultat. Nunka nos no mester ta mlshirikeira (papiad di redu) ni kinikintr (mete den asuntu di otro hende). Un persona indiferente ta bira meskos ku spi sin slu pa otro hende. Freskura, krueldat, brutalidat i kurason duru ta kita hende foi nos kurpa. Bo orguyo ta molosti otro hende. Un mucha chikitu por ta tmido. Un hende grandi mester tin kurashi i brio. Ku kobardia bo no ta logra nada. Ta hende mash tap tin miedu di spiritu. 23...”
3

“...un pie kater. Pa bo gosa un bon wals, tok ku muzlk i kwrd, bo mester skirbi den un sala grandi. Na fiesta di tamb nan sa "para seren den huki. Kana kai riba hende (Kana sin ripar, sin turna nota, sin aktu hende) Kita pa un persona, (evit di topa kun) Krta kaminda. (Kwe un ruta mas krtiku) Korta kaminda pa un hende. (Kambia ruta, pa no topa kun) Kanad no sa yora kaminda. (Esun ku mester kana un kaminda lew, tin ku kana sin kik). (Esun ku a turna riba dje pa hasi algu, mester sigi sin kik pa difikultat). Mal kaminda, kane llhe. (Si bo lanta pa, bo kaminda ta bira kortiku) (problema ku bon tin ku solushon, enfrente enrgikamente) 21 Bai, bini Kana bai, kore bai Bolbe, bini bk Kore (kuri), gatia Manka pia, lanta pia Basha kareda Plama paa bai Laga tumba pa.... Hinka fo Baha na katuna Hupa den kaminda Bula kaya Soment (disparse di ripente) Laga kai (bai o muri) Dirti (kore limpi bai) Baha na awa Lembe lakl (dirti pushipushi) Kana midi kaya (kana prnada) Hala na pa Kore den owto Kore riba baiskel...”
4

“...stoma den refrigeradora (frishidr). Elenita parse chinchirinchi. (E no por sinta ni para ketu). Dal e duru! (Rbusak e, kaska su rk, zundr) El a bal un biaha dl Zjil. (El a bai largu). Pober Manuel a kore gil den su bida. (Pasa hopi trafat, den hopi diflkultat). E por kana ku su frenta na laria. (pasobra e no a hasi nada brgon-soso). Nan a kore yega bela yen. (ku mash frt) Nos a gana (yega) kas dos ordi mardug. E ladrn a lembe lakl prom ku polis a yega. (el a dirti). Chambuk den lodo, (move ku difikultat). Djo su manteke wowo a kaba. (E ta keda lant mash lat) 44...”