Your search within this document for 'suku' resulted in four matching pages.
1

“...17 (aki atrobe tin deskripshon: ................ esnan ku e ta kria). ยก ... : : " Pwes tras di e, mi, su, nos, nan, bo, boso, ta uza c final nan pa ekspres plural di e palabra. Krda bon ku plural mester ta netamente indik, pa por uza nan. Moda di ekspres Vruminga no sa muri bow di bar di suku. (si un hende ta hasi algu ku plaser i legria, e no ta kai pis.) Tumba mara prome bo hari. (No grita prom bo logra). Felipi ta kana bay bini manera skarpion dek.(shangrina, ku mal beys, kla pa remcnt, zundra, baha su rabya). Bo por hura i firma. (Bo por tin sigur). Mario ta kome na braga (o na mondi), bebe na riw. (E ta biba na su patarata grandesa). Awe kos ta fututu. (kos ta malu, krus tabowj. Sabelita parse mua machu. (muh manera homber ). Tira pyeda, skonde man. (Echa bayna na skond). Ehrsisyo 1. Mi tasina okup, ku mi no tin tempu..................... 2. Splika kiko ta nifik Chambuk den lodo............... 3. Un persona ku ta yen di debe, ta............ den debe. 4. Kiko ta buya barata? 5. Aki...”
2

“...balente (un homber ku kurashi, ku brio) Un balente homber (un homber kurpa grandi) Hende malu (malu na kama o den hospital). Mal hende (hende di mal karakter, di mal kurason). Un muh pober (un muh den nesesidal) Un pober muh (pa ekspres dwele di e persona, nos ta pone pober dilanti) Kaminda e ta resalt mas ta den Pober dyabel Pero nos ta bisa. Mala higra, mala mucha mala lenga, di mala bayna. Den kaso ku ta un adhetivo di materyal, nos ta agreg di P.e. Un flur di betn. Un kas di tabla. Un ppchiflf suku. Seku Un mucha seku (flaku, deleg). Trata masha seku (sin grasya) Mondi Ku palabra bon (dushi) ta saka shimaron foi mondi. (Ku bon manera ta mansa e tipo di mas brutu) Yerba di mondi (yerba stinki, yerba shimaron). Roza mondi. 1 Limpya terenu yen di infrow datu i yerba stinki, pa planta o traha kas. 2. Kore bay masha duru. (El a kore te roza mondi). Ke men ku el a kore asina duru, ku su pianan a roza mondi! Kadushi No kome kadushi, bin limpya bo man den mi ka-...”
3

“...di e hendenan mas seka dje a bisa un otro:Te, te. Te trsyo ei. Ahan. Te mucha homber ku Supriano a kria. Bon sa Supriano, kas di Genoveva ku ta biba den kaya Bastyan Karpata? Ay s. Mi konos e mucha ei chikitu Geronimo a keda para un ratu, pa mira si e tambe tabata konos e hendenan ku tabatin asina bon memorya i ku konos asina bon. Tend un kos aki, kerido, un di nan a bisa Geronimo, nos konos otro bon. Bon ta kordami, pasobra bo tabata chiki. Ma hopi be mi sa pasa na tyenda, bin kumpra un sn di suku o tres sn chiki di buskuchi kibr. Mi yama Martili. Nan ta yamami Spiritu (Fragmento di Un hurfan. no di Manuel Fraai)...”
4

“...tin un presentimientu ku e kaso aki ta bin re-sult komplik. No ta un problema so, pero tres huntu. E persona ku ta sper ta un polis. LES NO. 3 1............ ku mi no tin tempu di grawat mi kabes. 2. Traha duru, sin logra bay dilanti. Pasa den problema o difikultat. 3............ta hoga den debe, 4. Formalidat, postn, brio.......pero sin fondo, sin moda di muri. 5. Aki sinku aa nos ta bay Fransha. (ku lo tambe ta posibel), pero aki sinku aa ya ta indik futuro. 6. Vruminga no sa muri bow di bar di suku. 7. Bo por hura i firma. 8. Hasi malu, echa bayna, na skond Hasi malu sin duna boka. 9. Mi tin shen kas. Tur mi tres kasnan ta yen di kome- heyn. E tres kasnan ku bo ta mira ei ...................... 10. Un mula machu ta un muh manera homber LES NO. 4 1 Sustantivo komun ta: katibu, doo, dia, mondi, or- kan, temblor, buraku, swela, buriku, hende, renchi, dede, lantera. 2. Sustantivo propyo ta: Hose Tengla, Shon Carlos Asenshon. 3. Sustantivo kolektivo ta: tow, grupo. 4. Sustantivo abstrakto ta:...”