Your search within this document for 'partikular' resulted in one matching pages.
1

“...12 En realidat e artkulonan aki ta adhetivo. E artikulo indefin (un) ta refer na kwalke hende o kwalke kos, sin menshon ningn persona o kos partikular Pero e artkulo defin ta refer na un persona o un kos espesko. Por ehmpel: Mi a mira e mucha. Poli a kumpra e kach. Den e dos ultimo frase-nan aki ta kestyon di un mucha i un kach espe-sfiko. No kwalke mucha ni kwalke kach. Ehrsisyo 1. Bisa kwa ta e sustantivonan den e frase ku ta sigi. Ayera Nichi a guli un ninichi. E mester a bebe un pru-gashi i su manis ora e mucha a bay af, e ninichi a sali kai den wea. Su mama a keda masha kontentu. 2. Menshon e pronmbernan den e frasenan ku ta sigi: Monchi, Toya ku mi a bay laman. Nos a landa hopi. Tabatin basta hende i nan a gosa meskos ku nos. Monchi si tabatin poko myedu di awa. E di ku laman ta muchu friw. Mi ta kere ku boso tambe ta gusta landa. 3. Kwa ta e adhetivonan den frasenan ku ta sigi: Tin diferensha entre un bon hende i un hende bon Yanshi a traha un kas masha bunita, ku tur su bentananan...”