Your search within this document for 'lembelembe' resulted in three matching pages.
1

“...33 Basta dia kaba Pa Dodo ta chinchn. (mankaron, krekech). E mucha ku kyr a pone dowdow pa e bay su-bis su fli. (Eksigi, teyma, pretend). Finifini di glas. Hari chikichiki. Krta karni pidapida. Nan dos a sinta bebe samsam. (Huntu, parew). Ora awaseru kai sa tin hopi lembelembe ta bula. (un muskita chiki.) Ripitishon di palabra pa ekspres zonidu. Owtonan tabata pasa vapvap. Su sapatunan a zona chpchp den lodo. Den kaya tabatin un wewe. (boroto, zundra-mentu, beheyt). Ripitishon di palabra pa ekspres un. akshon ku ta sigi ri-piti: El a kana, el a kana, te el a yega na un kas chikitu. (den kontamentu di kwenta). Djo tabatin un set ku a but bebe, bebe, bebe awa, te bira sapu. Ehrsisyo. 1 Ki diferensha tin den Awe mainta seys or mi a kome i Awe mainta mi tabata kome ora ba kana drenta? 2. Prom ay mi tabata riku Ki sorto di vrbo tabata ta den e frase aki riba? 3. Trata un hende ku delikadesa, ta meskos ku............. f........ku un hende. 4. Splika ku bo mes palabra kiko ke men Saka un hende...”
2

“...34 5. Menshon un kaso di ripitishon di palabra pa ekspres zonidu. 6. Kiko ta karikari? 7 Ki diferensha tin den "lembelembe i "lembelansa"0 8. Un kareda di yu kabeskabes" ta nifik..................... 9. Duna un ehmpel di ripitashon di vrbo pa refors. 10. Menshon un ehmpel di ripitishon di palabra pa un akshon ku ta sigi ripiti l...”
3

“...ta pronomber personal. 9. Boso ta pronirmber posesivo. 10. E....aya ta pronomber demonstrativo. 11. Mi. personal. Esaki i e say a. demonstrativo. 12. Kwa ta pronomber interogativo. Bo ta personal. 13. Mi: personal. Kiko. relativo. Bo. personal. LES NO. 7 1 Mi a kome: Pasado defin. Mi tabata kome: Pasado progresivo (mi tabata ko-myendo! ) 2. Tabata ta un kopulativo. 3. Hila fini. 4. Publik algu di dje. (sea bon o malu) riba un banderi-ta. 5. Vapvap, chpchp, vrunvrun. 6. Karni mul di tribon. 7 Lembelembe ta un muskita chikitu. Lembelansa ta un persona ku ta lembe otro persona. (Hasi fini den kara di hende). 8. Polisnan a sut mal sut. 9. Yunan ku a nase djis tras di otro, ku diferensha di mas o menos un aa. 10. Nos a sinta, ku sinta, ku sinta, te a la fin e owto a yega LES NO. 8 1 Seku, solo, byentu, sedu, sekura, kurpa, kayente, duru. Kasi sigur el a skirbi e poema den tempu di sekura. 2: Un pober muh: Un muh ku nos tin dwele di dje. Un muh pober: Unmuhden nesesidat. 3. E no tabata un homber...”