1 |
|
“...par dilanti di un sustantivo o un pronomber, pa e por intro-dus o indik relashon di e sustantivo o e pronomber. den e frase.
E buki ta riba mesa
Riba ta pone relashon entre e buki i e mesa. E ta splika unda e buki ta.
Konhunshon:
Konhunshon ta nifik peg na otro o kombin
Un konhunshon ta kombin dos o mas palabra,
i tambe dos o mas grupo di palabra.
Den e pasashi ku ta sigi tur e palabranan kursivo ta konhunshon:
Mi a skohe mi esposa manera e a skohe su bist di kasamentu, no pa bunitesa pero pa kalidat. Mi esposa ta un bon muhe i su edukashon ta mas ku sufisyente. Awnke mi por a kasa ku un muhe ri-ku, mi a turna un ku ta pober ma desente
Interhekshon.
Interhekshon ta nifika bent meymey!
Un interhekshon ta un palabra tir entre e otro palabranan, sin ku e tin relashon gramatikal ku nan. Generalmente un interhekshon tin un punto di eksklamashon su tras.
Por ehempel. Hepa! Ay! Fwera!
Artikulo inde fin i defin.
Ademas di e ocho sortonan di palabra, tin tambe
1. Artkulo defin (e)...............
e...”
|
|
2 |
|
“...komo algu individwal.
Biblya ta nomber di un buku individwal.
Kolegyo San Tomas ta un kolegyo defin, individwal.
Un sustantivo kolektivo ta un palabra ku ta refer na un grupo o un kolekshon di kos.
Un monton di paa. Un tow di kabritu. Un mancha di pisk. Un trupa di sold. Monton, tow, mancha, trupa ta sustantivo kolektivo.
Sustantivo abstrakto.
Manera nos a ripara, un sustantivo abstrakto ta nomber di un idea.
Pwes algu ku nos sint por komprond o konse-b.
Un sustantivo abstrakto por splika un kalidat: Limpyesa o beyesa i grandesa.
Limpyesa ta dushi. Beyesa ta kaba ku edat. Grandesa n'o ta pa semper
E por splika tambe un akshon.
Kresemcntu pur no ta bon.
Den mi pensamentu tin un idea.
Sa sosod ku e mesun palabra por ta konkreto o abstrakto.
Mimina ta un beyesa (konkreto)
Beyesa ta berdat, berdat ta beyesa. (abstrakto)....”
|
|