Your search within this document for 'tempu,konta' resulted in 66 matching pages.
 
1

“...INTRODUKSHON: Proverbionan Antiano no ta bini di nan mes. Ya ta dies aa kaba ku ami ta bini Antia, te ku ami a haa tende e prome proverbionan na Papiamentu di Antiano mas bieu. Prinsipalmente nan ta eksisti pa tradishon, ma ta parse ku e generashon mas hoben no a hered nan. Hopi di e proverbionan ta for di tempu di katibu, en todo kaso mas ku shen aa pas. Shon We Hoogenbergen a tende mayo-ria di e proverbionan for di boka di trahadornan na Newport durante e hopi aanan ku el a traha ku nan. Nos a purba tradus e proverbionan Papiamentu literalmente na Hulandes. Esaki no solamente tin e bentaha di presishon, ma tambe e ta duna nan un efekto poetiko. Salta kacho, salta su rabu (Spring over de hond, spring over de staart). Basta tra-bou, aunke ku e lesad no tin mester di nota esaki. Ku un esfuerso el a bira un trabou agradabel. Iemand die een ei op eet, weet niet wat de kip heeft doorstaan. (Komed di un webu no sa, kiko e galia a pasa). I esei ta masha bon tambe. Mi a klasifik e proverbionan...”
2

“...mucha of mamanan. Riba tata mi no a tende ningn proverbio; esaki ta un ousensia interesante ku bo por papia hopi ariba. Ma hendenan no ta gusta papia ariba, i nunka nan ta yama e yu na su nomber. Mih un bon biba, ku un mal kas i nan no ta zundra e kombles. Maske ku nan no ta papia ariba, nan sa si ku e kas tin un muh djaf. Shelu i tera a hasi un hu-ramentu ku nada na mundu no ta keda skond Na Antia hendenan ta gusta papia. Un bon manera pa bo plama un notisia, ta ora bo ta konta un hende un kos na sekreto bo bisa e pa no konta e mas aleu. Tg nan ta gusta redu muchu menos ku na Hulanda. When somebody is pointing at you, three fingers are pointing at himself. (Ora un hende ta mustra dede riba bo, tres dede ta 9...”
3

“...E kompositor di e buki di proverbio aki, Peter Hoefnagels, a skirbi un introdukshon masha bunita. Na Krsou nan lo bisa, el a yega prom i el a bebe awa limpi. Riba un di e hopi biahanan ku el a bishita Antia, el a trese pa mi un buki di proverbio na Hulandes, ku e mes a skirbi. (Onbekende spreekwoorden en zegswijzen. Van Gorcum Assen, 1977). Despues di poko tempu el a puntra, kon mi ta haa nan. Un palabra a hala otro i mi a konta e ku Krsou tambe tin un kantidat grandi di proverbio i ku ami a sia basta hopi di nan serka e tra-hadornan yu di Krsou, ku durante di masha hopi aa mi taba-ta bini den kontakto ku nan. Tambe mi tabata sa hopi ku mi a tende na kas di mi mayornan, ku prinsipalmente mi mama tabata usa. Peter Hoefnagels mesora tabata masha interes i asina e buki di proverbio aki a nase. Ami i Peter Hoefnagels a kolekt i klasifika e proverbionan papiamentu kuidadosamente Huntu nos a trata di tradus nan mas bon posibel na Hulandes, loke ku den varios okashon no tabata fasil. Kaminda den...”
4

“...der ku na Antia. Por ehmpel lo bo no tende un yu di Krsou, ora nan ta den eksterior, ku maan e ta regres Antia, pasobra ta Krsou e ta bai meskos ku e Rubiano ta bai Aruba i e Boneriano ta bolbe Bonaire. E Islanan Ariba, ku tambe ta pertenes na Antias ta forma un otro grupo atrobe i nan idioma tambe ta henteramente otro. Aya riba ta Ingles ta nan idioma maternal. Promenan ay tabatin un grupito chikitu di hende na Krsou ku kasi semper tabata papia Hulandes na nan kas i ku nan amigunan i komo e tempu aya ta e hendenan aki so tabata den gobiernu, nan no tabata papia nada otro sino Hulandes. Meskos tabata na Islanan Ariba, e hendenan ta papia Ingels i banda di Ingles nan tabata papia Hulandes i no papiamentu manera e tres otro Islanan di Antias. Awor e situashon a kambia i hopi di esnan ku tabata papia Hulandes so ta papia Papiamentu tambe i na Isla ariba tin hopi hende ku ta papia i komprend Papiamentu bon, maske ku nan un ku otro ta papia Ingles. En todo kaso i kon ku bo mira e, e nashonalidat...”
5

“...NO TIN AWA PA LABA E: Er is geen water om hem te wassen. Niets kan hem meer redden. No tin skapatorio pa e mas. Ta un milager so por yuda e. EL A KOHE AWA BLOU: Hij heeft blauw water gepakt. Hij is de pineut. Hij is de sigaar. El a frega, no tin awa pa laba e mas. KU AWA NA WOWO: Met water in de ogen. Met tranen in de ogen. Ku awa na wowo el a bini serka mi. Met tranen in de ogen, kwam zij bij mij. Met de ogen vol tranen. AWA A BAI LARGU: Het heeft al een hele poos niet geregend. Ya ta basta tempu ku awa no a kai. AWADILALI: Slappe koude koffie. (slootwater). 15...”
6

“...KARGA AWA NA MAKUTU: Water in een mand dragen. Bier naar een brouwerij brengen. Aan een onbegonnen werk beginnen. Trata na hasi un kos, ku no tin pia ni kabes. Un kos di loko. Kompar e ku e proverbio: Un trabou di pia di palu. E PROM AWA TA AWA: De eerste klap is een daalder waard. Esun ku hasi un kos prom ku un otro, ta e ta konta i e otro nan lo tin hopi kibramentu di kabes pa super e. UN MAL AWA: Een slecht water. Een vrouw die geen seksuele aantrekking heeft. Un muh ku seksualmente no ta sirbi. 18...”
7

“...SALI FOR DI BOU DI LODO I BISA, EI BOU TA HOLE STINKI, KERE E: Als een garnaal van onder de modder naar boven komt en vertelt dat het daaronder stinkt, gelooft hem. Ondervinding is de beste leermeesteres. Tempu ku Ciro Kroon a sali for di e Partido Demokraat i a forma e partido P.S.D. (Partido Social Demokraat), e tabata bisa den reunionnan di su partida nobo ku D.P. no tabata sirbi. E tempu ei nan tabata bisa: Kere loke ku e kabaron aki ta bisa, pasobra e ta sal for di kuna di e partida aki. Pasobra si bo no por kere un hende asina ku a kaba di sali ei fo, kende bo por kere anto? Si un hende bini for di un kaminda ku e konose manera planta di su man, bisa un kos asina bo mester por kere e. Ta un preuba palpabel. E ta sali for di e partida pasobra e partida ta hole stinki, i ademas e ta konta otro hendenan tambe ku e ta partida ta hole stinki. E proverbio aki ta duna oportunidat pa nan imagin pa via di desgustu i frustashon henteramente otro kos ku en realidat e ta. En todo kaso e proverbio...”
8

“...no ta keda bo otro solus-hon, pasobra kabaron tabata e kuminda mas barata. DEN TEMPU DI SEKURA, SHIMARON TA BOLBE KAS: Door de droogte gedreven, keren de verwilderde geiten naar hun koraal terug om te drinken. Den e proverbio aki nan ta kompar hende ku kabritu. Shima-ron ta kabritunan, ku ta keda riba mondi sin ta bini kas atardi. Naturalmente ora nan ta haa awa i kuminda na abundansha riba mondi den tempu di yobida. Si kos ta bai bon pa un hende, ora e ta traha na foi tera, e no ta korda riba su famianan na Krsou. Ma pareu kos kuminsa daa, semper e ta buska un moda pa bini Krsou bk. Por ehmpel despues di e prome gera mundial, tabatin un pedida grandi pa suku di Cuba. Hopi yu di Krsou i di Aruba a bai pru-ba nan suert na Cuba i nan tabata gana hopi plaka. Pero ora kos a bira malu na Cuba, i trabou a bira skars i nan no tabatin entrada mas, poko poko nan tabata bini bk pober i sin plaka, pasobra nan a gasta tempu kos tabata bon tur loke nan a gana ku muhnan Cubano i na bibida den nite-clubnan...”
9

“...TEMPU DI SEKURA TA TRESE SHIMARONNAN KAS. De droge tijd brengt de verwilderde geiten thuis. Ora kos ta malu semper un hende ta krda riba su famia na kas. Ora kos ta bon, poko ta esnan ku ta krda riba kas. Splikashon: Ora mondi ta seku i sin awa, tur kabritunan ta bini nan kas atardi pa bebe awa i semper nan doo ta warda poko yerba f maishi pa nan. Esaki tabata un bon kustumber, pasobra di e manera aki semper e bestianan tabata bini kur atardi i e doonan no tabata perd nan. Pero den tempu di aa e situas-hon ta kambia. Mondi ta berd ku hopi yerba i plasnan grandi ku awa, di manera ku e bestianan no tin nesesidat di bini kas atardi. Tur e bestianan ta gordo i nan ta rende hopi, pero hopi ta bia perd tambe. Kachnan ta kome nan riba mondi anochi i ademas, maske tur kabritu i karn ta mark na nan orea, la-dronnan ta hasi fiesta ku bestia di hende. KABRITU TA TIRA PA SERU, KARNE PA TERA ABOU: KABRITU NO TA TIRA PA TERA ABOU: Een geit zoekt de klippen op en niet het vlakke land. Een schaap daarentegen...”
10

“...ferkout. Hasta weganan di futbol ta stop pa motibu di awaseru. Awendia e kustumber aki ta bai for di moda poko poko i e terenu mester ta den mal kondis-hon di lodo pa nan para un wega. Ademas e awa di atardi ta muchu mas friu ku esun di den dia. MAL AA DI KABRITU TA BON AA DI KACHO: Een slecht jaar voor de geiten is een goedjaar voor de honden. De ene zijn dood is de ander zijn brood. Na Krsou tin hopi kach ta kana los riba mondi i den kayanan. Manera nos a splika un poko mas ariba tempu di aa, esta den tempu di yobida, hopi kabritu no ta bini kas atardi i ta keda pasa anochi riba mondi i kachnan ta ataka nan ora bira anochi i mata nan pa nan haa kome. Un otro enemigu di e bestianan aki ta warawara (un sorto di roofvogel), ku ta yag prinsipalmente riba lamchi di kabritu i karn. E paranan aki tin masha astusia i kasi semper bo ta haa nan den grupo di tres f mas riba mondi. Prome un di nan ta kuminsa pik e lamchi i ora e pober bestia kumins grita, un otro ta pik e na su lenga i ranka e lenga...”
11

“...Hij loert op jou als de duivel op een ziel. E proverbio aki ta kasi meskos ku esnan aki riba. Si bo no ta na bo punto tur momentu, bo ta haa bo den malora sin bo sa. KANGREU DI HULANDA SU BUNITESA TA DESPUES DI SU MORTO: Kangreu di Hulanda = Cancer pagurrus. Kangreu di Hulanda is een zeekrab die zijn schoonheid na zijn dood krijgt. Van de doden niets dan goeds. Semper ta riba bondat di un hende ku a muri so nan ta papia. Tempu e tabata na bida, nunka ni un hende tabatin un bon palabra pa e. Pero ta despues di su morto nan ta bisa kon bon e tabata espesialmente si el a larga un kos, basta no ta debe, atras. Kangreu di Hulanda ta biba den laman i su smak ta mas f menos meskos ku tur otro bestianan di laman. Na bida su kol no ta nada partikular, pero despues ku nan hereb pa kome, e ta haa un kol masha bunita kor. I antes nan tabata usa e pa prnk. Kompar: Despues ku e pos a seka, nan ta haa sa balor di su awa. AWOR EL A PERDE SAKU KU KANGREU I TUR: Nu heeft hij de zak en de krabben verloren...”
12

“...E ta masha surdu. Kark ta un bestia di laman ku ta biba den un kokolishi grandi i bunita. Su karni ta masha gust i nan ta konsider kark komo un delikatse. Si bo saka e kuminda for di e kaska ku kuidou i laga lombra e kokolishi, bo por traha un lampi f un kos di pronk ku ne. KARNE KU SU TOU, KABRITU KU DI DJE: Karn ku karn, Kabritu ku kabritu. Schapen bij schapen, geiten bij geiten. Soort zoekt soort. Tempu ku Mijn maatschappij tabatin kaminda pa su trahador-nan biba durante ku nan tabata traha na Nieuwpoort, semper nan tabata pone e trahadornan den un kampamentu, kaminda kada nashonalidat tabata biba huntu pa evita trbel. Asina bo por a haa kampamentu pa yu di Krsou, pa Arubiano, pa Bo-nariano i Ingles. E Inglesnan tambe tabata separ bou di e Islanan di nan origen. E NO TA NI KARNI NI PISKA: Het is vlees noch vis. E no ta ni un kos ni otro. KOLEBRA A LEMBE BO: Een slang heeft je gelikt. Bo no tin suerte, kiko ku bo hasi ta sali malu. Tin hende ta kere den sorto di kosnan asina. Mi konose...”
13

“...mas dia den un aa ku tin siman. Aki no ta suerte, ma intenshon humano ta hunga e papel. KOKOLISHI KU SKONDE SU KURPA, TA KRIA LANA NA PIA: Slakken, die hun lichamen verschuilen, krijgen haren aan hun benen. De betekenis hiervan kan nog niet worden achterhaald. Te ainda nos no por haa un splikashon pa e proverbio aki. Mi a yega di lesa un artikulo riba morkoi (land schildpad); su kabes ta e parti mas delikadu i ku ora e hinka su kabes bou di e kaska nada no por hasie i e por keda biba asina pa tempu basta largu pero lastimamente e mester saka su kabes pa e por buska kuminda i eiden e peliger ta sinta. Den buki di Sr. Maduro mi a topa ku un proverbio Soldachi ku warda su kaska lo biba largu ku e tradukshon Die zijn lijf bewaart, bewaart geen rotte appel. Awor mi no sa ku un i otro menshona aki por tin relashon ku e kokolishi ku skonde su kurpa. UN KONENCHI TA SALTA KAMINDA MENOS BO TA SPERAE: Een konijn (haas) springt waar je hem het minst verwacht. Un kos ta resulta henteramente otro ku nan...”
14

“...bobo pa sabi por biba. Komehein semper ta traha su kas (nshi) na mondi den tronkn di palunan. Prikichi ta usa nan kas pa traha su nshi i buta su webunan aden. Un prikichi ta buta sinku f seis webu kada bia-ha i nan ta brui tur, pesei nan tin mester di un nshi grandi i fuerte. TA CHA TIGER ESEI: Hij is een tijger baas. Hij is een geslepen kerel. Kompara e ku E ta un gai bibu. Si bo no tene kuenta ku ne, e ta kohe bo un kara abou. CHUBATU DI GUENGU: Een branie. Een toffe jongen. Un gai ku bo por konta ku ne. TADJAKA ESEI: Hij is een gladde aal. Kompara e E ta un gai bibu, f E ta un cha tiger. Tur tres ta nifk meskos. Tur tres ta trata riba hende ku bo 46...”
15

“...planta muchu peg ku un trankera e ta subi e trankera i pasa paf riba kaya. Ami a yega di mira pampuna na ranka parti paf di e kunuku. Naturalmente muchanan i hende grandi, tambe, ku mira un bunita pampuna riba kaya ta kai den tentashon i kasi sigur nan ta kita e i bai ku ne. Aki nan ta kompar hende ku lagadishi, meskos ku nan ta kom-par otro animalnan ku hende. Kompar e proverbio Hulandes: Hende no mester ls boto di rema i laga e drif bai. No ta prom bes ku lagadishi ta pasa pa hende. For di tempu ku 47...”
16

“...chiste, pasobra ni morkoi tin pluma i ni lora tin skupi. UN MAKAKU TA HUNGA KU SU YU TE ORA E SAKA SU WOWO: Een aap speelt met zijn jong (kind), totdat hij de ogen eruit haalt. E ta sigui hunga ku e yu te ora sosod un desgrasia. Kompar e proverbio Hulandes: De kruik gaat te water tot hij barst. Den un di e biahanan si kos ta bai malu. Splikashon: Makaku ta gusta tofer i esei por yega muchu leu. Meskos por bisa di un mucha hmber ku ta kuri su brmer muchu duru den trafiko. Tambe di un hende ku pa tempu largu ta okup su mes ku kosnan peligroso, mediante di kua e por perd algu ku e ta stima. E ta hunga ku su bida. BAKOBA PA KOHE MAKAKU: Bananen om apen te vangen. 48...”
17

“...gusta balia f bai un fiesta, f ku no ta interes den ningn akto sosial di huben-tut. Mi ta kere ku e ta bini di Spa. E PARSE MASBANGU KU A PASA ORA: Hij lijkt op een vis (masbangu) die lang uit het water is geweest. E no ta mustra bon. Masbangu, boka largu i saldinchi ta tres sorto di piska ku ta kana na gran kantidat i nan ta kohe nan ku reda. Mi sabi ku pis-kadornan ku ta piska ku reda a yega di hala reda na boka di Chinch ku a dura tres of kuater siman prome ku por a bende tur. Ta na shertu tempu di aa nan ta bini peg ku kosta. Hopi biaha nan ta keda dos f tres dia for di kosta na awa hundu prome ku nan yega kaminda ku nan por kohe nan ku reda (grote net). Despues ku nan trese nan serka tera den awa ketu nan ta seranan, loke nan ta yama den kur, esta un reda mas chikitu i tur dia nan ta saka afor di e kura, loke nan ta kere ku nan por bende riba un dia. Miles di piska asina huntu naturalmente ta yama piskanan grandi i si bo piska paf di un reda bo tin sigur di kohe piskanan hopi grandi...”
18

“... tambe. Kada ken ta mata su pruga na su manera ke men; Kada hende ta hasi un kos na un otro moda. Un hende ta hasi un kos di e moda aki i un otro hende ta hasi meskos na un otro manera i na fin tur dos tin rason of tur dos ta korekto. Mi por krda un anochi na un wega di kanasta, un amigu di mi tabatin di paga un kantidat di punto basta grandi di kastigu. E tabatin den su man hopi karta ku poko balor ademas dos tres kol kra ku ya ei e tabatin doshen punto. E tabata konta i bolbe konta su puntonan i tabata perdiendo hopi tempu, pasobra e no ke a paga ku e dos tres koranan. Ora mi a hala su atenshon riba e kos aki, el a kon-testa mi: kada ken ta mata su pruga na su manera. En kambio piki pieu, ke men f ta mustra riba un hende ku ta f ta pretend di ta un hende masha korekto. E ta kai riba falta-nan chikitu ku kasi no tin ningn importansha f manera nan ta bisa na papiamentu un shon presis. De la manera ku tin un diferensha masha grandi den piki pieu i mata bo pruga. MI NO KE TA UN PRUGA DEN...”
19

“...geen katten op honden gooien, men moet de dingen niet door elkaar gooien. Ora un hende no por kontest loke nan a puntra e korekto, e ta pruba di evita e pregunta dor di kontest un otro. E ta trata na brua tera pa salba su kurpa. PUSHI TA SIA SU YU TUR SU BUELTANAN, SAKANTE ESUN DI ATRAS: Een kat leert haar jong al haar trucjes, behalve een van de laatste. Un hende ta splika un otro f un kolega tur kos di e trabou, ku eksepshon di algn punta di mas importansha, ku ta e mes mester sia. Nan no ta konta bo tur e sekretunan i trikinan di e fishi, nan ta tee eseinan pa nan mes pa ora di mester. Eseinan ta bo mes mester sia bo kurpa. ORA PUSHI NO TA NA KAS, RATON TA TUMA MANDO: Wanneer de kat weg is, nemen de muizen de macht over. Wanneer de kat van huis is, dansen de muizen op tafel. Ora pushi no ta na kas, ratonnan ta balia riba mesa. Tantu na papiamentu komo na hulandes tur dos ta meskos i ta nifik ku si no tin hende pa tira bista, kos ta bai pa man. WESU DI PUSHI PRETU: Beenderen van een zwarte...”
20

“...SLOKE DI: SI BO HAA MAISHI CHIKITU RIBA MONDI DEN TEMPU DI SEKURA TA HENDE BIBU A PONE E: Een patrijs zegt: Als men graan in de droge tijd in het bos vindt, hebben mensen het daar gelegd met de bedoeling om ons te vangen. Politikonan ta usa e proverbio aki den tempu di nan kampaa elektoral. Si boso bota pa nos partida, nos lo hasi tal i tal pa bo-sonan. Ta mas of menos pa avis e pueblo botador ku ta wega nan ta hasi ku boso. Na Hulandes nan ta bisa: Veel beloven en weinig geven, doet de gek in vreugde leven = Primint hopi i duna poko, ta hasi un loko biba kontentu. Paga tinu mi bon hendenan, 110 laga nan kohe bo den nan gaamentunan. Un sloke ta parse e para Hulandes patrijs ma sloke ta kana mas tantu ku e ta bula, i ta ora e spanta so e ta bati su ala i bula. Pareu ku un yu di sloke sali for di webu, mesora e ta kla pa kana i kuri, ma pa bula si e mester warda te dia su alanan haa plu- Politikonan Antiano ta duna fiestanan grandi durante di kampaa unda tin hopi promesa i bibida na gran...”