Your search within this document for 'tabatin' resulted in 27 matching pages.
 
1

“...prom lug e ta Yu di Krsou i na di dos lug e ta Hulandes i ademas e ta muchu mas peg na e isla kaminda su lom-brishi ta der ku na Antia. Por ehmpel lo bo no tende un yu di Krsou, ora nan ta den eksterior, ku maan e ta regres Antia, pasobra ta Krsou e ta bai meskos ku e Rubiano ta bai Aruba i e Boneriano ta bolbe Bonaire. E Islanan Ariba, ku tambe ta pertenes na Antias ta forma un otro grupo atrobe i nan idioma tambe ta henteramente otro. Aya riba ta Ingles ta nan idioma maternal. Promenan ay tabatin un grupito chikitu di hende na Krsou ku kasi semper tabata papia Hulandes na nan kas i ku nan amigunan i komo e tempu aya ta e hendenan aki so tabata den gobiernu, nan no tabata papia nada otro sino Hulandes. Meskos tabata na Islanan Ariba, e hendenan ta papia Ingels i banda di Ingles nan tabata papia Hulandes i no papiamentu manera e tres otro Islanan di Antias. Awor e situashon a kambia i hopi di esnan ku tabata papia Hulandes so ta papia Papiamentu tambe i na Isla ariba tin hopi hende ku ta...”
2

“...hende-nan tabata tira sushi. Sueldo tabata masha abou, pa motibu ku no tabatin trabou. Pesei si bo ke kasa, no ta keda bo otro solus-hon, pasobra kabaron tabata e kuminda mas barata. DEN TEMPU DI SEKURA, SHIMARON TA BOLBE KAS: Door de droogte gedreven, keren de verwilderde geiten naar hun koraal terug om te drinken. Den e proverbio aki nan ta kompar hende ku kabritu. Shima-ron ta kabritunan, ku ta keda riba mondi sin ta bini kas atardi. Naturalmente ora nan ta haa awa i kuminda na abundansha riba mondi den tempu di yobida. Si kos ta bai bon pa un hende, ora e ta traha na foi tera, e no ta korda riba su famianan na Krsou. Ma pareu kos kuminsa daa, semper e ta buska un moda pa bini Krsou bk. Por ehmpel despues di e prome gera mundial, tabatin un pedida grandi pa suku di Cuba. Hopi yu di Krsou i di Aruba a bai pru-ba nan suert na Cuba i nan tabata gana hopi plaka. Pero ora kos a bira malu na Cuba, i trabou a bira skars i nan no tabatin entrada mas, poko poko nan tabata bini bk pober i sin plaka, pasobra...”
3

“...un chuchubi ta ataka un warawara den mondi di Santa Barbara i ora e warawara bula bai e chuchubi ta keda persigui e pa basta ora largu. Awor un chiste ku mi a yega di tende hopi aa pas i segn un amigu di mi e kos aki a pasa di berdat. Hopi aa pas tabatin un forleser ku tur mainta tabata bai hospital pa mira ku e dia ei no tabatin ningn morto pa e por kumins hasi e preparashonnan pa deramentu. Kasi semper tabatin un of mas morto, pero riba e dia aki no tabatin ningn i tristu nos hmber a sali for di hospital pa bai su kas. Na kaminda, un mucha hmber di mas f menos sinku f seis aa a ranka sali for di hanchi di Carthagena nt na momentu ku un outo tabata pasa. E mucha aki lo a muri sigur, si no ta pa un hmber ku a tira man riba dje i ranka e for di dilanti di e outo. E forleser i hopi otro hende a para mira e kos aki sosode i e forleser a bisa e hmber ku a salba e mucha su bida: mi amigu, bo a kita un bolchi for di mi boka. Asina atro-be nos por mira ku tristesa di un ta alegria pa otro. MAS...”
4

“...Hij loert op jou als de duivel op een ziel. E proverbio aki ta kasi meskos ku esnan aki riba. Si bo no ta na bo punto tur momentu, bo ta haa bo den malora sin bo sa. KANGREU DI HULANDA SU BUNITESA TA DESPUES DI SU MORTO: Kangreu di Hulanda = Cancer pagurrus. Kangreu di Hulanda is een zeekrab die zijn schoonheid na zijn dood krijgt. Van de doden niets dan goeds. Semper ta riba bondat di un hende ku a muri so nan ta papia. Tempu e tabata na bida, nunka ni un hende tabatin un bon palabra pa e. Pero ta despues di su morto nan ta bisa kon bon e tabata espesialmente si el a larga un kos, basta no ta debe, atras. Kangreu di Hulanda ta biba den laman i su smak ta mas f menos meskos ku tur otro bestianan di laman. Na bida su kol no ta nada partikular, pero despues ku nan hereb pa kome, e ta haa un kol masha bunita kor. I antes nan tabata usa e pa prnk. Kompar: Despues ku e pos a seka, nan ta haa sa balor di su awa. AWOR EL A PERDE SAKU KU KANGREU I TUR: Nu heeft hij de zak en de krabben verloren...”
5

“...E ta masha surdu. Kark ta un bestia di laman ku ta biba den un kokolishi grandi i bunita. Su karni ta masha gust i nan ta konsider kark komo un delikatse. Si bo saka e kuminda for di e kaska ku kuidou i laga lombra e kokolishi, bo por traha un lampi f un kos di pronk ku ne. KARNE KU SU TOU, KABRITU KU DI DJE: Karn ku karn, Kabritu ku kabritu. Schapen bij schapen, geiten bij geiten. Soort zoekt soort. Tempu ku Mijn maatschappij tabatin kaminda pa su trahador-nan biba durante ku nan tabata traha na Nieuwpoort, semper nan tabata pone e trahadornan den un kampamentu, kaminda kada nashonalidat tabata biba huntu pa evita trbel. Asina bo por a haa kampamentu pa yu di Krsou, pa Arubiano, pa Bo-nariano i Ingles. E Inglesnan tambe tabata separ bou di e Islanan di nan origen. E NO TA NI KARNI NI PISKA: Het is vlees noch vis. E no ta ni un kos ni otro. KOLEBRA A LEMBE BO: Een slang heeft je gelikt. Bo no tin suerte, kiko ku bo hasi ta sali malu. Tin hende ta kere den sorto di kosnan asina. Mi konose...”
6

“...KOLEBRA A YEGA DI PIKA BO, BO TA KURI PA RABU DI LAGADISHI: A Is je eenmaal door een slang bent gebeten, loop je gauw weg voor de staart van een hagedis. Kos mester pasa bo, pa bo sa. Bo ta spanta prnada. Ora kos a pasa bo, bo ta bira mas koutiloso i bo ta mira peliger den kalke kos. Mr. Dr. DA COSTA GOMEZ, fundador di P.N.P. tabata gusta usa e frase aki den su kampaa elektoral aki na Krsou. Despues di e disturbionan di 30 Mei 1969, e hendenan di Krsou a keda emoshon i pa kosnan chikitu nan tabatin temor ku e hendenan por bolbe lanta. E proverbio ta trata di un insidente ku a bira grandi spiritualmente, aunke ku e lantamentu di 30 Mei 1969 tabata mas ku un insidente, pasobra el a laga konse-kuenshanan grave atras. Esnan ku a ekspirement e konse-kuenshanan aki, lo kuri pa rabu di un lagadishi. Por usa e proverbio aki tambe, den kaso di un matrimonio ku a frakas i ku ni e hmber ni e muh ta bolbe riska pa bolbe kasa. E YU KU NO TENDE DI SU MAMA, ATA E DEN BOKA DI KOLEBRA: Een kind dat niet...”
7

“...kibr. Aunke ku tur dos e bestianan aki ta masha fis, sinembargo e dos proverbionan aki ta kompletamente diferente i nan nifikashon tambe. Kada ken ta mata su pruga na su manera ke men; Kada hende ta hasi un kos na un otro moda. Un hende ta hasi un kos di e moda aki i un otro hende ta hasi meskos na un otro manera i na fin tur dos tin rason of tur dos ta korekto. Mi por krda un anochi na un wega di kanasta, un amigu di mi tabatin di paga un kantidat di punto basta grandi di kastigu. E tabatin den su man hopi karta ku poko balor ademas dos tres kol kra ku ya ei e tabatin doshen punto. E tabata konta i bolbe konta su puntonan i tabata perdiendo hopi tempu, pasobra e no ke a paga ku e dos tres koranan. Ora mi a hala su atenshon riba e kos aki, el a kon-testa mi: kada ken ta mata su pruga na su manera. En kambio piki pieu, ke men f ta mustra riba un hende ku ta f ta pretend di ta un hende masha korekto. E ta kai riba falta-nan chikitu ku kasi no tin ningn importansha f manera nan ta bisa na...”
8

“...i ora e hendenan sali for di nan kas i rondon e e tabata parti nobo di e dia ei. P.e., Ku awe un bapor ta sper f ku tal i tal pa-kus a haa artikulonan nobo pa bende. Tambe e tabata duna notisia di morto. Nan tabata yama e hmber aki batido di basia i ken ku tabatin un notisia por a hr e shon aki. Antes na Hulanda tambe nan tabatin un batido di basia ku tabata un sorto di wchimn (nachtwacht) ku na mes tempu tabata duna ora eksakto kada ora den anochi. E tabata usa un maraka pa hala atenshon di e hendenan. Aki na Krsou e batido di basia tabatin den un man un kos manera un panchi di hasa karni i den e otro un pida palu basta diki, ku e tabata bati riba e panchi ku ne. GAI =HAAN: Gai di galia = Haan. Patu gai = Woerd. Kalakuna gai = Kalkoense haan. Un bon gai = Letterlijk. Een goede haan. Fig: Een goede kerel. Un mal gai = een slechte man f een kerel die niet deugd. Un gai malu = Een zieke haan. Kore kabes di gai = Gevaar lopen. Kore kabes di gai = Gevaar lopen. Muy probabel e ekspreshon aki...”
9

“...Esnan ku ta invit ta keda fiesta henter dia, pero despues di bebe e sal esnan ku no ta invit ta yama ay i bai bishit un otro kas den e mes parokia ku tambe tin fiesta. Sa sosod ku e hendenan aki ta bai mas ku dies fiesta di risibimentu riba un mainta, i esaki nan ta yama piki punta. Padernan tabata masha kontra di e fiesta grandi nan aki pa Santa Komunion, pasobra e hendenan tabata gasta muchu plaka i hasta hinka nan kurpa den debe. Tabatin hende ku no tabata laga nan muchanan hasi nan Santa Komunion f pospone e fecha di e prome Santa Komunion, pasobra nan no tabatin basta plaka pa hasi fiesta. E parti mas grandi di e poblashon ta di kol i ta nan tabata e mayoria di Katliko nan den pasado. Esaki tabata konsekuensha di tempu di katibu, tempu ku e shonnan tabata protestant i nan no tabata ke pa nan katibunan tin e mes religion ku nan. Danki Dios, e situashon ridikulo aki a kambia radikalmente i na e momentu aki tin mas protestant di kol ku blanku. Un aspekto di e tempu aya ku tabata masha grasioso...”
10

“...anchu ta sufi-siente pa un hende komprend un kos. E ekspreshon aki no ta us den forma negativo, pasobra hasta un hende ku poko sinti por a komprend. NANISHI LARGU: Lange neus. Gefopt. El a keda nanishi largu = Hij is bedrogen uitgekomen. LENGALARGU: Lange tong. E ta masha lenga largu. Hij (zij) roddelt graag. E ta gusta hasi redu. DJENTE LARGU: Lange tanden. El a kome su kuminda ku djente largu. El a kiskou su kuminda. El a kome sin smak. Na Hulandes: Hij at met lange tanden. E no tabatin gana di kome. E no tabatin apetit. 79...”
11

“...Hulandes ta gana tres bes mas tantu ku su kolega Antiano pa e mes un sorto di trabou. EL A PASA BOU DI PAA DI BELA: Hij is onder het zeildoek gegaan. Haa un kos sin paga nada pa e f haa un kos klandestina-mente. Un sirko semper ta duna su shownan den tntnan grandi trah di paa di bela. Awor tabata asina ku muchanan tabata pasa bou di e paa di bela i mira e keinshinan henter anochi sin paga. Tin biaha nan tabata sorpres e muchanan aki den nan atento pa pasa bou di e paa di bela i tabatin doonan di sirko ku tabata pidi polis pa hasi warda rnt di e tnt pa stroba muchanan pa drenta. Ta asina e ekspreshon aki a haa su origen. Pasa bou di paa di bela = Onder een zeildoek kruipen. NA PREIS DI BAKA FLAKU o NA PREIS DI GALIA FLAKU: Voor prijzen van magere koeien of magere kippen. Tegen spotprijzen verkopen. Ora un negoshi ke anunsi ku su artikulonan ta mas barata ku di otro negoshinan, nan ta usa un di e frasenan aki: Na preis di baka flaku f na preis di galia flaku. Nan lo ta sali for di e punta...”
12

“...CHIKITU, TA HENDE GRANDI A PONE E: A Is men komkommerpitten in de mond van een klein kind vindt, is dat daar gekomen door een volwassene. Kleine potjes hebben ook oren = Pushi chikitu tambe sa nister. Si un mucha chikitu den su inosensia bisa un hende grandi un kos ku no ta na su lug f papia un kos ku e no mester a bisa doo di kurpa, mui probabel el a tende su hende-grandi nan papia ariba. Pesei si bo ke konta un hende un kos di un otro hende, mira pa no tin mucha chikitu ku por tende. Si nan tabatin mas tinu nan lo tabata sa ku nan no por bisa un kos asina. Loke el a bisa no a sali for di su mes, ta tende el a tende e di hende grandi. Por kompara e ku: Hij heeft de klok horen luiden, maar weet niet waar de klepel hangt. (El a tende e klok zona, pero e no sa di unda e zonido ta bini). Den e okashon aki, e no tabata sa ku e kos ku el a tende tabata malu i ku e no mester a konta doo di kurpa e kos ku el a tende su mayornan papia. Knkmber stob ta un kuminda masha gust i komo knkmber tin masha...”
13

“...Stilletjes weggaan. Met de noorderzon vertrekken. Bai poko poko f bai na skond. El a bai ku bien-tu di nrt. Bai sin laga ningn hende sa. SKFJRU BO ROK: Je rok (frak) borstelen. Iemand een standje geven. Iemand de mantel vegen. Duna un hende un skual. Rabia ku un hende. MI NO TIN NI ARTE NI PARTE DEN E ASUNTU EI: Ik heb part noch deel aan. Mi no tin nada di hasi ku e asuntu ei. Mi no sa nada di e kos ei. EL A PERDE STREA DI NRT: Zij heeft de noorderster verloren. Un muh ku a bira bieu sin nunka tabatin un frei f ku nunka 111...”
14

“...Ze mi kolowawa, mi kolowaz, Ai ze mi kolowawa, mi kolowaz, Shon grandi a bai na biu, Ma el a bolbe na kanoa, Ai ze mi kolowama, mi kolowaz. Ora mi a puntra nan kiko tur e kosnan aki ke men, nan a duna mi e splikashon ku mi a duna e proverbio mas ariba. E otro palabranan nunka mi no a haa sa. EL A KEDA MANERA TA MARKA A DAL E: Hij stond als door een oude stadspoort geslagen. Hij stond perplex. Di unda e proverbio aki ta bini no ta evidente. Den tempu pas Willemstad tabatin un porta (stadspoort) nt dilanti di e pakus di Penha & Zonen. Tempu nan a tira e batrei abou naturalmente e Stadspoort tambe a desparse. Te ainda tin un porta chikitu, porta di Sort, banda di warda di polis na Wil-helminaplein ma si nan ta sera e tur anochi mi no sa. HERA MICHI, KOME MM: Michi gemist, maar Mm geraakt. Zijn doel heeft hij gemist, maar hij heeft toch iets anders er voor gekregen. Loke el a bai buska el a perde, pero el a haa un otro kos na su lug. LEI PAUN, LEIPA TUR: Wet voor een, wet voor allen. Gelijke...”
15

“...skupi, ta esnan ku posishon mas haltu den e sosiedat. BULA PIPA: Over pijpen springen. Ontwijken. Trata di no kumpli ku un kompromiso ku bo a hasi algun tempu pas. El a trata na bula pipa pa e kos. Bula pipa ta un ekspreshon di ultimo tempu, alomenos despues ku Shell a bin es-tables su mes na Krsou na prinsipio di siglo binti. Riba Isla (asina e rafinaderia yama den boka di pueblo) bo ta haa hopi pipa di tur tamao i ku largura sin fin pon banda di otro pa diferente usonan. I e tempunan ay, si bo tabatin pur, bo tabata haa bo ta bula pipa sin fin pa bo yega kaminda bo tabata bai un poko mas lih. 117...”
16

“...DI BURDUGU NO TA FALTA STROP: In het huis van een beul is er altijd een lus te vinden. Bij de juiste persoon aankloppen. Si bo tin mester di un martin, na kas di un karpint bo tin sigur di haa un fia. Si bo ta kana riba kaya i bo tin mester di un lusa-f, bo mester pidi un hende ku ta hum pasobra esun ku no sa hum, sigur no ta kana ku lusaf den su saku. Hopi aa pas un kolega di mi a puntra mi ku mi no tin lusaf pa e sende su sigaria. E ltimo palu di lusaf ku e tabatin a paga i el a keda ku e doshi bash. na e momentu ei mi no tabatin ningn suafel serka mi, pero mi a bisa e: warda un ratu, laga mi mira den mi lachi di lsenar i mi a haa un palu di suafel so i ora mi a duna e e lusaf el a bisa mi: Bo a mira, na kas di burdugo no ta falta strop. SINT DI HENDE TA KASHI DI PIK: Het geheugen van een mens is een kast vol zonden. Den su sinti hende ta warda tur su maldat pa e usa na kalke okashon. Den su sinti un hende ta pensa tur sorto di maldat pa e hasi. Naturalmente kosnan positivo tambe ta forma...”
17

“...KAS DI BURDUGU NO TA FALTA STROP: In het huis van een beul is er altijd een lus te vinden. Bij de juiste persoon aankloppen. Si bo tin mester di un martin, na kas di un karpint bo tin sigur di haa un fa. Si bo ta kana riba kaya i bo tin mester di un lusaf, bo mester pidi un hende ku ta hum pasobra esun ku no sa hum, sigur no ta kana ku lusaf den su saku. Hopi aa pas un kolega di mi a puntra mi ku mi no tin lusaf pa e sende su sigaria. E ltimo palu di lusaf ku e tabatin a paga i el a keda ku e doshi bash. na e momentu ei mi no tabatin ningn suafel serka mi, pero mi a bisa e: warda un ratu, laga mi mira den mi lachi di lsenar i mi a haa un palu di suafel so i ora mi a duna e e lusaf el a bisa mi: Bo a mira, na kas di burdugo no ta falta strop. SINT DI HENDE TA KASHI DI PIK: Het geheugen van een mens is een kast vol zonden. Den su sinti hende ta warda tur su maldat pa e usa na kalke okashon. Den su sinti un hende ta pensa tur sorto di maldat pa e hasi. Naturalmente kosnan positivo tambe ta forma...”
18

“...otro tata, de la manera ku nan tin mas yu ku diferente homber. Te ora ku e muh tabatin un hmber so, hopi bes ta pasa ku e hmber aki ta pasa ei banda de bes en kuando. Di moda ku un pareha ku ta biba stdi ku otro, nan ta konsider komo un bon bib. Kasamentu ta kita libertat di e muh. En kambio e hmber ta keda ku su libertat Sur-americano. Den un situashon asina no ta strao ku un bib asina ta hopi bes di apresi. NO ZUNDRA MI, MI NO TA BO KOMBLES: Scheldt me niet uit, ik ben je maitresse niet. E proverbio aki tambe ta trese na kla, kuantu mas e muh kas ta sinti e riba e muh ku su kas ta biba ku ne. Ma tambe kon nan ta aksept e muh djafo i di e lug humilde ku e tin for di famia di e muh kas. Tin yu di Krsou hopi ko-nos, ku pa aanan largu tabata bai teatro ku e muh ku e tabata biba ku ne, ma e hmber tabata bai sinta den palko, ma e muh tabata bai luneta f den palko tambe, pero algn mter tras di e hmber. E muh aki tabatin su lug, ma e tabata bini na di dos lug. 123...”
19

“...NUNKA NOS MAN A TOPA: Onze handen hebben elkaar nooit ontmoet. Ik heb nooit wat van hem gekregen. Nunka el a duna mi un kos. Nunka nan a duna otro un regalo f kalke otro kos. EL A KRTA OREA DI SU KAS: Zij heeft de oren van haar man gesneden. Zij heeft overspel gepleegd. El a krta orea di su kas, ta nifika ku el a drumi ku un otro hmber, durante di e tempu ku e tabata kas. Tabatin dos brg chikitu ku tabata komunika Otrobanda ku riba Ref; Un di nan tabata yama Pasa kontra mi i e otro tabata yama Korta orea. Naturalmente e nmbernan aki ta sali for di pueblo i si bo sa ku riba Ref no tabatin apsolutamente nada, ku poko palu di mangel, anto bo mes por komprende pakiko nan a yama e brugnan asina. MI PIA TANA SEPA: Mijn voeten zijn vastgebonden. Sepa ta e manera nan tabata mara kabritu pa transport nan den garoshi f trk. Nan ta mara tres pai huntu i un pia di dilanti ta keda los. Awor e ekspreshon aki ta nifika, ku awor mi no por sali ku asina frekuensha mas manera antes, pa ki motibu ku ta. MANERA...”
20

“...For di tempu di katibu, dia di fiesta nan tabata toka tamb i e doonan tabata permit nan selebra nan fiesta den nan hofman i nan tabata haa bestia chik pa nan a kome i un f mas boter di rom pa nan bebe i selebra nan fiesta. Despues ku no tabatin katibu mas, gobiernu tabata permit e pueblo pa balia tambu blo den siman di Pasku i aa nobo so. Despues di tres Rei, no por a toka tambu mas i polisnan tabata kana stop tur fiesta di tambu. Algn aa pas fiesta di tambu na publik a bolbe bini na moda i awor nan ta konsider e tambu i e balia di tambu komo folklor. E proverbio aki ke men ku bo mester bai ku tempu; bo mester sa kon adapt bo mes na kustumbernan di kada tempu. Aanpassen of met de tijd meegaan. Antianonan ta gusta balia i kasi tur ta balia masha bon mes i nan moveshon ta masha ritmiko. Den a balianan aki atras di e balia-do ta hunga un papel importante, i ta muchu mas movibel ku atras di nan kolega Oropeano. Bunitesa di un muh Antiano ta su atras, ku no mester ta muchu chikitu. Pa bunita...”