Your search within this document for 'nifikashon' resulted in 19 matching pages.
1

“...BUKI DI PROVERBIONAN ANTIANO ANTILLIAANS SPREEKWOORDENBOEK kolckshon, splik i nifikashon dun pa PETER HOEFNAGELS i SHON W. HOOGENBERGEN 87.84 mmmj kn ilustrashon i konseho di ELIS JULIANA...”
2

“...BUKI DI PROVERBIONAN ANTI ANO Nota di e traduktor: Pa tradus e ANTILLIAANS SPREEKWOORDENBOEK van Peter Hoefnagels en Shon We Hoogenbergen, mi a usa e ortografa fonologiko tantu ku tabata na mi alkanse i mi no ke pretend ku no tin ningn fout aden i mi tin sigur ku lo ta falta algn aksnt f ku algn di nan por ta fout us tambe. Pa kalke di e faltanan chik aki, mi ta pidi di antemano mi ksks. Masha danki. kolekshon, splik i nifikashon dun pa PETER HOEFNAGELS SHON WE HOOGENBERGEN oument, mehor i tradus na papiamentu pa SHON WE HOOGENBERGEN ORTOGRAFIA FONOLOGIKO Krsou, Yli 1985....”
3

“...salta su rabu (Spring over de hond, spring over de staart). Basta tra-bou, aunke ku e lesad no tin mester di nota esaki. Ku un esfuerso el a bira un trabou agradabel. Iemand die een ei op eet, weet niet wat de kip heeft doorstaan. (Komed di un webu no sa, kiko e galia a pasa). I esei ta masha bon tambe. Mi a klasifik e proverbionan segun ekspreshonnan Antiano: religion, animal, awa, kuminda, relashon humano, plaka i ekspre-shon. Na varia mi a laga loga habri pa otro klasifishonnan. Ademas di e nifikashon, tras di e proverbionan ta sinta e kultu-ra di e lug. E kultura komun. Un proverbio no ta surgi riba un tereno eksepshonal, pero for di kosnan di bida ku ta pasa ku frekuensia rond di bo. Wie de tambu danst moet zijn kont bewegen. De kont moet zich bewegen volgens het ritme van de tambu. (Ken ku balia tambu mester move su sanka. E sanka mester move segun ritmo di e tambu f ora e tambu bai sera e mester seren.) Loke ta nifika simpelmente ku hende mester por adapt nan mes na kalke situashon....”
4

“...te ora ku te ainda tin hende ku si ke. Shon grandi a bai na biu i a bolbe na kanoa. Pa e motibu, nos mester traha dam pa war-da awa. Un bista den futuru lo por yuda nos. Pero e desaroyo pa independensia no mester bai muchu lih of pur, pasobra Spi pur ta sali salu. Sinembargo e otro generashon lo ta independiente Palu grandi mester kai, pa chik krese. Nos lo por klasifik masha hopi proverbio riba poder i politi-ka, pero nos no ta hasi e, pasobra otro hendenan por duna e proverbionan un otro nifikashon, otronan ku dos dede di fren-ta. Kende ku lesa e proverbionan aki bon, ta komprende mas kon bida na Antia ta. I ken ku lesa nan mas bon, ta komprende mas di su mes. Pa sia un poko mas di e kultura, i e komparashon di kultura i e filosofa di un pais, lo ta rekomendabel pa tradusi proverbionan di tur pais, Bukinan di proverbio internasional pa konos kultura, kustumber i moda di bida. No solamente pasobra e ta edukativo pero pasobra e ta interesante tambe. Mas mi no ke bisa ariba e asuntu aki...”
5

“...DI BIN NOAKABA Zo lang de avond niet valt, is de loop van een hert niet beeindigd. Komo un bin ta un bestia masha skiu, semper e ta alerta i pa un alarma falsu e ta na kareda. Di moda ku e ta pasa un gran parti di su bida na kareda. Henter dia e ta kore di un punta pa otro i ta ora anochi sera so i a bira skur e ta haa un deskansu. E proverbio aki ta sia nos, ku hende tambe mester ta alert pa kosnan ku ta pasa den dia i ta te ora bira skur, bo por haa un sosiegu f bai soseg bo kurpa. Un otro nifikashon ta: Mien-trastantu tin bida, tin speransa. BURIKU BIEU NO TA LAGA MAA: Oude ezels verliezen hun streken niet. Kompar e proverbio hulandes: De vos verliest wel zijn haren, maar niet zijn streken. 21...”
6

“...Hende no ta kambia fasilmente; manera el a lanta, asina e ta keda. TRABOU TA BON PA BURIKU: Werk is goed voor ezels. Kompara: Trabou ta bon pa hende bobo = Werken is voor de dommen. Pakiko kansa bo kurpa, ora ku di un f otro manera tambe bo ta bini kla sin kansa bo kurpa = Liever lui dan moe. Ta mih bo ta floho, ku kans. BURIKU MESTER TRAHA PA KABAI KOME: Ezels dragen de haver en de paarden eten ze op. Su nifikashon ta: Mester tin bobo, pa sabi por biba. BOS DI BURIKU NO TA YEGA SHELU: De stem van een ezel wordt niet gehoord. No preokup bo kabes pa loke hende bobo (paganu) papia di bo pasobra nan bos no ta yega shelu. Tambe ora un hende di mala fe, desea bo un kos malu, bo por usa e proverbio aki. SI BO A NASE BURIKU, BO NO POR BIRA KABAI: Eenmaal ezel geboren, wordt nooit een paard. Ook: als je voor een dubbeltje geboren bent, bereik je nooit een kwartje. Un hende nasi bobo, nunka por bira sabi. Manera bo ta, asina bo ta keda. Esun ku a nase buriku, no por muri kabai. 22...”
7

“...NI PATU, NI RIU: Noch eend, noch rivier. Hij gaf geen antwoord. Hij zei totaal niets. E no a bisa ni un palabra. El a keda ketu ketu. PISKA TA MURI PA SU BOKA: Een vis sterft door zijn mond. Un piska ta haa e anzu den su boka pasobra e ta golos. Hende ku ta kome f bebe muchu mas ku ta bon pa nan, tambe ta muri pa nan boka. Un henteramente otro nifikashon ta un hende ku ta papia berdat, hopi bes ta haa nan den trbel grandi. (Papia-d di berdat, no ta haa stul pa sinta). Un posibel origen di e proverbio aki ta ku na Antia hendenan ta piska praktikamente henter aa i proverbionan ta bini for di kosnan ku bo ta mira sosod rnt di bo diariamente. E TA FRESKU MANERA PISKA: Hij is zo fris als een hoentje. E ta mustra bon. E ta bon soseg. E ta fresku manera piska tambe ke men ku e ta masha fresku f nbeskp. TUR PISKA TIN WESU, MA HERMANCHI TA KARGA FAMA: Alle vissen hebben graten, maar Hermanchi krijgt de schuld. Wee de wolf die in een kwaad gerucht staat. (Give the dog a bad name and hang him). Duna...”
8

“...PIKI PIEU: Spijkers op laag water zoeken. Ontluizen. Tantu pruga komo pieu ta bestianan ku ta biba den kabei, ku e diferensha ku pieu ta biba den kabei di hende i pluma di galia i paranan, mientras pruga ta biba den lana di kach pushi. l ambe sa haa pruga na kurpa di hendenan ku no ta baa tur dia i ku ta bisti paa sushi i kibr. Aunke ku tur dos e bestianan aki ta masha fis, sinembargo e dos proverbionan aki ta kompletamente diferente i nan nifikashon tambe. Kada ken ta mata su pruga na su manera ke men; Kada hende ta hasi un kos na un otro moda. Un hende ta hasi un kos di e moda aki i un otro hende ta hasi meskos na un otro manera i na fin tur dos tin rason of tur dos ta korekto. Mi por krda un anochi na un wega di kanasta, un amigu di mi tabatin di paga un kantidat di punto basta grandi di kastigu. E tabatin den su man hopi karta ku poko balor ademas dos tres kol kra ku ya ei e tabatin doshen punto. E tabata konta i bolbe konta su puntonan i tabata perdiendo hopi tempu, pasobra e no ke...”
9

“...unda een boom van een man no ta nada mas ku un hmber grandi i gordo. CHUBATU DI GUENGU: (Letterlijk: Het mannetje van een zeekrab.) Un hobensito ku ta hasi hopi tf. RATON DI KERKI: Pober manera un raton di kerki. Arm als een kerkmuis. PIKI PIEU: Paga tinu riba faltanan di mas chikitu. Na Hulandes nan ta bisa: Spijkers op laag water zoeken. Na Papiamentu: Piki pieu. (ontluizen). KABEI NA DJENTE: Haren op de tanden. Un hende strn. Un hende ku no sa chansa. Na Hulandes kabei na djente tin un otro nifikashon: un hende ku ta kita hende for di su kurpa ku palabra. Un hende ku sa papia bon. 73...”
10

“...BIBA I LAGA BIBA: Biba i laga biba = Papiamentu. Leven en laat leven = Nederlands. (Hulandes) Live and let live = Engels. (Ingles) Vivir y dejar vivir = Spaans. (Spa) E proverbio aki ta masha konos, pero loke mi ta haa grasioso ta ku den tur e kuater idiomanan e ta presis meskos, e tin e me-sun nifikashon i ta konsisti di kuater palabra ku e mesun ritmo. Talbes e ta niko den e komparashon karakteristiko aki. FOR DI BO KUENTA: Buiten de zaak om. Esei ta for di bo kuenta = Het gaatje niet aan. No ta bo asuntu = Het is je zaak niet. KANA HASI REDU: Roddelen. E ta kana hasi redu ta nifika: Hij gaat rond en spreekt kwaad van anderen. Kana papia riba hende. KU FORSA DI BRASA: Met de kracht der armen. Uit eigen kracht. Tur kos a kaba pa mi, ma ku forsa di brasa mi situashon a dre-cha atrobe. Alles ging verkeerd, maar met de kracht van mijn armen ben ik weer bovenop gekomen. Ku forsa di brasa = met moeite. 74...”
11

“...FRENTA DI TUTU: Een hoog en bolachtig voorhoofd. Un hende ku un frenta di tutu, ta un hende ku tin un frenta haltu i rond. E ekspreshon aki solamente ta deskrib forma di e frenta i no tin ningn otro nifikashon. E no tin nada di hasi ku sint di e hende. Un hende ku un frenta asina por ta blanku of di kol, aunke ku tin mas hende di kol ku frenta di tutu ku hende blanku. Tutu ta un sorto di funchi traha di haria di funchi, suku i bon-chi ku pida karni sa aden. Su kol ta bruin i nan ta saka e for di wea ku un kalbas den un forma rond i bol. Kompar e ku un bol di funchi. OREADURU: Harde oren. Niet willen luisteren. Un mucha orea duru. Een jongen die niet luisteren wil. E palabra Hulandes hardhorend no ta meskos ku orea duru. Hardhorend ke men un hende ku no ta tende bon. Poko surdu. BOKA DUSHI: Zoete mond. Lekkerbek. E ta un boka dushi. Hij houdt van goed en lekker eten, of hij houdt van snoepen. E ta gusta snup. Boka dushi = Mooi praten. Ku boka dushi bo ta saka shimaron for di mondi. Met mooie...”
12

“...kushina di tur Antiano i nan ta usa e eksklusivamente pa hala funchi. Nan ta traha palu di funchi ku un palu di mondi ku no tin f ku ta laga un smak malu f marga atras. E proverbio aki ta nifika ku solo ta af mientras awaseru ta kai. Awaseru ta kai i solo ta sali na mesun tempu. Aki na Krsou e kos aki ta pasa ku frekuensia. Probablemente e bientu fuerte ku ta supla na Krsou ta pusha e nubianan di awa prome ku e awa yega tera. Na Hulandes nan ta bisa: Tin feria den fiernu (Kermis in de hel). E nifikashon ta meskos solo ta sali mientras awa ta kai. PIA DJATRAS DI DIABEL: De achterpoot van de duivel. Un mal mucha. Na Hulandes: Schrik van de buurt, loke ke men ku henter e besindario tin molster ku e malu ku e mucha ta kana hasi. 97...”
13

“...SUKU NO SA GABA SU KURPA: Suiker prijst zichzelf niet. No ta bunita pa un hende gaba su mes kurpa, laga esei pa un otro hende hasi. Na Hulandes: Eigen roem stinkt. Un otro nifi-kashon pa e ekspreshon aki ta: Ku suku no sa gaba kon dushi e ta i esaki ta na Hulandes: Goede wijn behoeft geen krans. Na Papiamentu tur dos tin kasi mesun nifikashon, ku un hende no mester gaba su mes kurpa. MAS SKUMA KU CHUKULATI: Meer schuim dan chokolade. Na Hulandes: Veel geschreeuw maar weinig wol. Hopi buya, ma nada konkreto. BARIKA NO SA YAMA DAN KI: Een buik (maag) zegt nooit dank je wel. Men houdt nooit op met eten. Hende no sa stop di kome, pasobra djis despues ku bo a stop di kome, bo ta bolbe haa hamber i bo stoma ta bolbe pidi kuminda. BARIKA DI HENDE TA UN BAR SIN BOM: De buik van een mens is als een vat zonder bodem. Nunka bo barika tin basta, kada bes bo mester kome. Tur e dos proverbionan aki ta trata di hende i tur dos tin e mesun sentido. Meskos ku no por yena un bar sin bom, meskos ta pasa ku...”
14

“...Hopi bes un hende ta pasa pa bobo, pa e saka ganashi for di loke e ta hasi. SI BO RABI, MORDE BO RABU: Als je boos wordt, bijt in je staart. Na Hulandes nan ta bisa: Ben je boos, pluk een roos. Si bo rabia, kohe un rosa. PLAMA PAA i HAA DEN PAA: Hard weglopen en in moeilijkheden verkeren. El a plama paa bai ta nifika Hij (zij) is hard weggelopen. Hij (zij) is er gauw vandoor gegaan. Mientras ku El a haa e den paa ta nifika Hij (zij) is in de knoop komen te zitten. Maske nan ta parse otro, nan nifikashon ta henteramente distinto. 110...”
15

“...EL A SAKA KARA: Hij heeft zijn gezicht uitgestoken. Hij is goed voor de dag gekomen. Hij heeft goed zijn best gedaan. El a hasi mas ku a spera di e. Nan ta bisa un mucha a saka kara, ora su raprt ta hopi mas mih ku su mayornan tabata spera. Saka kara tin henteramente un otro nifikashon ku e Hulandes zijn gezicht laten zien f esun Ingles to show face loke na Papia-mentu ta nifika ku el a present f el a laga mira su kara. ENO ARKNI MK: Hij heeft er niet over gerept. Un hende ta propon un kos f e ta laga mira ku e tin idea di hasi algu pa komunidat, ma e hendenan ku el a papia ku ne no a turna ningn notisia di loke el a bisa; nan no a rk ni mk. Nan no a hasi kaso di loke el a bisa. Nan no ta hasi kaso di e pro-blemanan ku ta eksist i nan no ta tende loke hendenan ku sa ta bisa i nan no ta preokup ku nan tampoko. Tin hopi Hulandes, ku despues di hopi aa di eksperensia te ainda no por kom-prende e kosnan ei. SI KAS DI BO BISIA TA NA KANDELA, KUIDA DI BO: Als het huis van je buurman in brand...”
16

“...KANI MI PA MI KANI BO: Die goed doet, goed ontmoet. Kiko e palabra kani ta nifika, mi no sa. Loke mi ta saka for di e proverbio aki ta: Esun ku duna algu, por spera algu. Yuda mi pa mi yuda bo. Esun ku hasi bon, por spera bon. Esun ku hasi bon, bon ta pa e, tin un otro nifikashon. PAPIAD DI BERDAT NO TA HAA STUL PA SINTA: De spreker van de waarheid krijgt geen stoel om te zitten. Iemand die de waarheid spreekt is niet welkom. Esun ku ta papia berdat no ta bonbini. Al kontrali, nan ke pa e bai ei fo mas pronto posibel, pasobra berdat ta pika lenga. Berdat ta duru pa tende. ESUN KU HUNGA KU KANDELA, TA KIMA SU DEDE: Hij die met vuur speelt, brandt zijn vingers. Si bo papia f hasi un kos ku no ta permit, bo ta haa bo den hopi trbel of bo ta pega un barku, ku por kous bo hopi kibra-mentu di kabes. SALI FOR DI PANCHI KAI DEN KANDELA: Van de pan in het vuur vallen. Di malu en peor. Na Hulandes tin dos ekspreshon ku ta nifika meskos. Van de regen in de drop en Van de wal in de sloot. Tur dos ta...”
17

“...muskita no por drenta. In een gesloten mond komen geen vliegen. Si bo no papia hopi, bo no tin muchu di kontest. Si bo no bisa nada, bo no tin kuenta di duna ningn hende. MI NO POR KRTA MI NANISHI I DAA MI MES KARA: Ik kan mijn neus niet snijden en mijn eigen gezicht bederven. Wie zijn neus schendt, schendt zijn aangezicht. Wie zijn neus niet schendt, schendt zijn aangezicht niet. Na Papiamentu: Esun ku daa su nanishi ta daa su kara i esun ku no daa su nanishi no ta daa su kara. Kon ku bo bira e, nifikashon di e proverbio aki ta, ku un hende no por hasi un kos ku ta kontra su mes. Un hende no por hasi su mes malu pa yuda otro. Den tempu ku U.S.A. tabata na gera ku Hapon, Merikanonan tabata usa un ekspreshon masha grasioso The Jap cuts his throat to save his face De Jap snijdt zijn hals om zijn gezicht te redden. Ku otro palabra, Un Hapones ta mata su kurpa pa salba su kara. 127...”
18

“...pidi e hende e kos bk, maske kuantu mester di e kos bo tin. Na Krsou nunka un rei a yega di biba, pero den kuentanan di Nanzi varios bes bo ta topa ku Shon Arei, ku Nanzi (de wijze spin) semper tabata kohe un kara abou. (Er heeft op Curaao nooit een koning gewoond; echter kwam het woord Shon Arei herhaaldelijk voor in de Nanzi (wijze spin) verhalen, waarin Shon Arei meerdere malen door de wijze spin werd gefopt. KADA KACH TA LEMBE SU MES WEBU: Elke hond likt zijn eigen klootjes. E berdadero nifikashon di e proverbio aki mi no por a haa. Un kos masha grasioso ta, ku ami (Shon We) a tende e pa di prom biaha na Hulanda di un otro yu di Krsou ku tabata biba aya, ku tampoko no tabata sabi kiko e ta nifik. Nergens kon ik de ware betekenis achterhalen. Een aardigheid hier omtrent is, is dat ik (Shon We) dit spreekwoord voor het eerst in Holland van een andere Antilliaan heb gehoord, maar die kon me ook de ware betekenis niet geven. Ami ta kere ku e proverbio aki ta nifik, ku kada hende mes mester...”
19

“...ku otro. MI TA DESEABO UN BON KAMA: Ik wens je een goed bed. Hiermee wordt bedoeld"kraambed. Het was de gewoonte dat wanneer een vrouw bevallen moest en het was zo ver, dat vrienden en vriendinnen haar een goed kraambed wensen. Tabata moda ku ora un seora mester a duna lus i ora su tempu a yega, su amigu i amiganan tabata desea e un bon kama, loke ke men ku nan tabata desea ku lo e tin un bon parto i ku tur kos lo bai lih i ku pronto e lo ta na kas atrobe ku su yu. DUNA MAN: Duna man tin dos nifikashon. Duna man heeft twee betekenissen. Io Duna un man. Een handje helpen. 2 Duna man. Ondertrouwen. 148...”