Your search within this document for 'konta' resulted in 22 matching pages.
 
1

“...mucha of mamanan. Riba tata mi no a tende ningn proverbio; esaki ta un ousensia interesante ku bo por papia hopi ariba. Ma hendenan no ta gusta papia ariba, i nunka nan ta yama e yu na su nomber. Mih un bon biba, ku un mal kas i nan no ta zundra e kombles. Maske ku nan no ta papia ariba, nan sa si ku e kas tin un muh djaf. Shelu i tera a hasi un hu-ramentu ku nada na mundu no ta keda skond Na Antia hendenan ta gusta papia. Un bon manera pa bo plama un notisia, ta ora bo ta konta un hende un kos na sekreto bo bisa e pa no konta e mas aleu. Tg nan ta gusta redu muchu menos ku na Hulanda. When somebody is pointing at you, three fingers are pointing at himself. (Ora un hende ta mustra dede riba bo, tres dede ta 9...”
2

“...E kompositor di e buki di proverbio aki, Peter Hoefnagels, a skirbi un introdukshon masha bunita. Na Krsou nan lo bisa, el a yega prom i el a bebe awa limpi. Riba un di e hopi biahanan ku el a bishita Antia, el a trese pa mi un buki di proverbio na Hulandes, ku e mes a skirbi. (Onbekende spreekwoorden en zegswijzen. Van Gorcum Assen, 1977). Despues di poko tempu el a puntra, kon mi ta haa nan. Un palabra a hala otro i mi a konta e ku Krsou tambe tin un kantidat grandi di proverbio i ku ami a sia basta hopi di nan serka e tra-hadornan yu di Krsou, ku durante di masha hopi aa mi taba-ta bini den kontakto ku nan. Tambe mi tabata sa hopi ku mi a tende na kas di mi mayornan, ku prinsipalmente mi mama tabata usa. Peter Hoefnagels mesora tabata masha interes i asina e buki di proverbio aki a nase. Ami i Peter Hoefnagels a kolekt i klasifika e proverbionan papiamentu kuidadosamente Huntu nos a trata di tradus nan mas bon posibel na Hulandes, loke ku den varios okashon no tabata fasil. Kaminda den...”
3

“...KARGA AWA NA MAKUTU: Water in een mand dragen. Bier naar een brouwerij brengen. Aan een onbegonnen werk beginnen. Trata na hasi un kos, ku no tin pia ni kabes. Un kos di loko. Kompar e ku e proverbio: Un trabou di pia di palu. E PROM AWA TA AWA: De eerste klap is een daalder waard. Esun ku hasi un kos prom ku un otro, ta e ta konta i e otro nan lo tin hopi kibramentu di kabes pa super e. UN MAL AWA: Een slecht water. Een vrouw die geen seksuele aantrekking heeft. Un muh ku seksualmente no ta sirbi. 18...”
4

“...Social Demokraat), e tabata bisa den reunionnan di su partida nobo ku D.P. no tabata sirbi. E tempu ei nan tabata bisa: Kere loke ku e kabaron aki ta bisa, pasobra e ta sal for di kuna di e partida aki. Pasobra si bo no por kere un hende asina ku a kaba di sali ei fo, kende bo por kere anto? Si un hende bini for di un kaminda ku e konose manera planta di su man, bisa un kos asina bo mester por kere e. Ta un preuba palpabel. E ta sali for di e partida pasobra e partida ta hole stinki, i ademas e ta konta otro hendenan tambe ku e ta partida ta hole stinki. E proverbio aki ta duna oportunidat pa nan imagin pa via di desgustu i frustashon henteramente otro kos ku en realidat e ta. En todo kaso e proverbio tin un nifi-kashon profundu pa entrevista i palabranan di despedida i ta duna un bon okashon pa tende algu mas ku ta kustumber. Na redakshon di un korant e por hasi un gran papel. E periodista no solamente ta haa den e proverbio aki prinsipio di un informashon strao, ma tambe e parsialidat di e...”
5

“...bobo pa sabi por biba. Komehein semper ta traha su kas (nshi) na mondi den tronkn di palunan. Prikichi ta usa nan kas pa traha su nshi i buta su webunan aden. Un prikichi ta buta sinku f seis webu kada bia-ha i nan ta brui tur, pesei nan tin mester di un nshi grandi i fuerte. TA CHA TIGER ESEI: Hij is een tijger baas. Hij is een geslepen kerel. Kompara e ku E ta un gai bibu. Si bo no tene kuenta ku ne, e ta kohe bo un kara abou. CHUBATU DI GUENGU: Een branie. Een toffe jongen. Un gai ku bo por konta ku ne. TADJAKA ESEI: Hij is een gladde aal. Kompara e E ta un gai bibu, f E ta un cha tiger. Tur tres ta nifk meskos. Tur tres ta trata riba hende ku bo 46...”
6

“...diferente i nan nifikashon tambe. Kada ken ta mata su pruga na su manera ke men; Kada hende ta hasi un kos na un otro moda. Un hende ta hasi un kos di e moda aki i un otro hende ta hasi meskos na un otro manera i na fin tur dos tin rason of tur dos ta korekto. Mi por krda un anochi na un wega di kanasta, un amigu di mi tabatin di paga un kantidat di punto basta grandi di kastigu. E tabatin den su man hopi karta ku poko balor ademas dos tres kol kra ku ya ei e tabatin doshen punto. E tabata konta i bolbe konta su puntonan i tabata perdiendo hopi tempu, pasobra e no ke a paga ku e dos tres koranan. Ora mi a hala su atenshon riba e kos aki, el a kon-testa mi: kada ken ta mata su pruga na su manera. En kambio piki pieu, ke men f ta mustra riba un hende ku ta f ta pretend di ta un hende masha korekto. E ta kai riba falta-nan chikitu ku kasi no tin ningn importansha f manera nan ta bisa na papiamentu un shon presis. De la manera ku tin un diferensha masha grandi den piki pieu i mata bo pruga. MI NO...”
7

“...geen katten op honden gooien, men moet de dingen niet door elkaar gooien. Ora un hende no por kontest loke nan a puntra e korekto, e ta pruba di evita e pregunta dor di kontest un otro. E ta trata na brua tera pa salba su kurpa. PUSHI TA SIA SU YU TUR SU BUELTANAN, SAKANTE ESUN DI ATRAS: Een kat leert haar jong al haar trucjes, behalve een van de laatste. Un hende ta splika un otro f un kolega tur kos di e trabou, ku eksepshon di algn punta di mas importansha, ku ta e mes mester sia. Nan no ta konta bo tur e sekretunan i trikinan di e fishi, nan ta tee eseinan pa nan mes pa ora di mester. Eseinan ta bo mes mester sia bo kurpa. ORA PUSHI NO TA NA KAS, RATON TA TUMA MANDO: Wanneer de kat weg is, nemen de muizen de macht over. Wanneer de kat van huis is, dansen de muizen op tafel. Ora pushi no ta na kas, ratonnan ta balia riba mesa. Tantu na papiamentu komo na hulandes tur dos ta meskos i ta nifik ku si no tin hende pa tira bista, kos ta bai pa man. WESU DI PUSHI PRETU: Beenderen van een zwarte...”
8

“...MAISHI:. Hoofd van maisstokken. Een vergeetachtig mens. Un hende ku ta lubid tur kos. Un lubidad. KABES A SUSHA: Hoofd is op hol geslagen. Un hende ku di repente a bira riku i awor no ke konos su amigunan di antes, su kabes a susha. Kabes a susha no ke men ku el a bira loko, ma si ku e ta hasi kos di loko of ku ta pretend di ta un kos ku e no ta. SIN KABES, SIN PIA: Zonder hoofd, zonder voet. Het raakte kant noch wal. E no tin ni kabes ni pia. Un kos sin kabes sin pia. El a konta un kos sin kabes sin pia. El a konta un kos ku bo no por saka nada af. (Un kos ku no tin nada di hasi ku e asuntu). 78...”
9

“...groep (mensen of dieren). Ku otro palabra, wanneer je zakken leeg zijn, loop je alleen. (Ora bo sakunan ta bash, bo ta kana so) Sin plaka bo no tin amigu = zonder geld heb je geen vrienden. ETA PUTR DI PLAKA: Hij is heel rijk. Un hende putri di plaka. Iemand die heel rijk is. Iemand die bulkt in het geld. PLAKA MESTER LORA: Geld moet rollen. Un hende no mester ta pichiri. Men moet niet gierig zijn. KONTA UN HENDE UN KOS NA PLAKA CHIK. Iemand iets haarfijn uitleggen. Konta un hende un kos sin falta nada. Konta un hende un kos ku a pasa, sin lubida nada. Hasta e detayenan di mas chik el a konta. 88...”
10

“...SHELU I TERA A HASI UN HURAMENTU KU NADA NO TA KEDA SKOND: Hemel en aarde hebben een overeenkomst, dat niets geheim zal blijven. Kon skondi un hende hasi un kos, semper e kos ta bini na kla. Un otro proverbio tipiko di Krsou unda nan ta supon ku tur hende sa bida di tur hende. Nan ta gusta papia i konta otro tur loke ta pasa den nan bario. Si bo konta un hende un redu i bo pidi e pa no konta e mas aleu, bo por tin sigur ku e lo plama e notisia. Un otro ehmpel palpabel ta, si un seorita sali na estado su famia i e mes ta trata tantu ku ta posibel pa otro hendenan no haa sa, ma despues di poko luna e barika ta kuminsa krese i kon ta hasi e ora ei pa ten skond mas. SOLO TA SALI TANTU PA HUSTU KOMO PA PEKADOR: De zon schijnt zowel voor de rechtvaardigen als voor de zondaren. Solo ta sali pa tur hende, tantu pa hende bon komo pa hende malu, tur tin e mes derechi. Esaki no ke men ku esnan ku hasi malu no ta haa nan kastigu. Nan kastigu ta tras, ma awor aki nan ta gosa di e solo huntu ku e hustu...”
11

“...potjes hebben ook oren = Pushi chikitu tambe sa nister. Si un mucha chikitu den su inosensia bisa un hende grandi un kos ku no ta na su lug f papia un kos ku e no mester a bisa doo di kurpa, mui probabel el a tende su hende-grandi nan papia ariba. Pesei si bo ke konta un hende un kos di un otro hende, mira pa no tin mucha chikitu ku por tende. Si nan tabatin mas tinu nan lo tabata sa ku nan no por bisa un kos asina. Loke el a bisa no a sali for di su mes, ta tende el a tende e di hende grandi. Por kompara e ku: Hij heeft de klok horen luiden, maar weet niet waar de klepel hangt. (El a tende e klok zona, pero e no sa di unda e zonido ta bini). Den e okashon aki, e no tabata sa ku e kos ku el a tende tabata malu i ku e no mester a konta doo di kurpa e kos ku el a tende su mayornan papia. Knkmber stob ta un kuminda masha gust i komo knkmber tin masha hopi pipita, semper bo ta haa un par den bo kuminda i ta posibel ku un di e pipitanan aki por keda den boka di mucha chik. SI BOYO TIN MANTEKA, KASKA...”
12

“...a kasa. Tambe por usa e pa hmber of muh bieu ku no por hasi muchu kos mas. TUR LOKE OREA TENDE, BOKA NO MESTER RIPITI: Alles wat men hoort moet niet herhaald worden. Un hende no mester konta tur loke e tende. Nan no mester bisa ku un hmber kas ta sali ku un otro muh f ku e tin un keri-da. Tur hende sa e kosnan ei masha bon, ma nan no ta papia ariba. Te ora ku nan papia ariba, doo di kurpa no ta kere. Kompara ku e refrn Hulandes: West-Indische doofheid. E no a menshon ni un palabra. HENDE BIEU I PONCHI BIEU, BARKA NAN MANDA RO-CHI: Oude mensen en oude ponten, stuur ze maar naar de vuilnisbelt. Rochi tabata un lug di tira sushi den awa di (Ref water), kaminda prom nan ay tur hende tabata bai tira nan sushi di kas. Mas f menos kuarenta aa pas gobiernu a laga dmpel Rifwa-ter (awa di Ref) pa traha kaminda i Rochi tabata keda nt pabou di hospital, unda awor Pater Eeuwensweg ta keda. Rochi sigur tin relashon ku e palabra Hulandes rotzooi. Hendenan grandi ta bisa e proverbio aki pa nan mes, ora...”
13

“...Lei ta pa tur hende. No mester midi ku dos midi, sino ta bini deskriminashon. LEI DITRKTU: Wet van de trechter. (Wijd boven en smal onder) Hanchu ariba i smal abou. Tur kos pa ami, nada pa sobr. Den publisidat e lei di trktu ta konta: esun ku haa algu di konta prom ta sali gan; esnan ku hasi e anunsio maan, ta sali chik. LEI DI TORTO: Wet voor eenoog. Un kos masha inhustu. Un torto ta mira blo un banda so. En ko-nekshon ku kruminalidat di esnan ku poder bo por bisa: Husti-sia ta siegu i polis ta torto. PALU GRANDI MESTER KAI, PA CHIK KRESE: Grote bomen moeten omvallen, opdat jonge bomen opgroeien. Bieunan nan mester traha kaminda pa hobennan. Na Krsou nos ta haa varios bes, ku un hende pasobra e tin hopi eksperensia ta sigui traha su mes trabou despues di su pinshon, ku ofisialmente ta ku sinkuenta i sinku aa. E talento nan nobo no ta rekonos. E proverbio aki ta sali for di un situashon di emergensia. Despues ku un hende a haa su pinshon, hopi biaha e ta haa un otro trabou aserka ku ta...”
14

“...dia lo mi paga bo pa loke bo a hasi mi. Kompar: Kada kochino tini su sabad. Mas parti nan ta usa e proverbio aki pa laga sa, ku nan no a lubida, ma riba un dia nan lo paga esun ku a hasi nan e malu. Podiser no ta maan ni otro luna, ma un dia nan turno tambe ta yega. Tin mas dia den aa ku tin siman, ke men: Awe bo a hasi mi malu, mi no ta hasi nada pero e kos no a kaba awe un otro dia lo mi haa bo i saka mi sla. E proverbio aki ta otro for di Kada kochino tin su sabado pasobra aki ta suerte ta konta, mientras ku tin mas dia den aa ku siman, ta riba un dia i kon bo ta hasi e, bo ta warda ora bo chns pa turna vingansa yega. E resultado ta kasi meskos. MI NO TIN KUENTA DI DUNA BO: Ik heb geen rekenschap af te leggen van wat ik doe. Ta for di bo kuenta kiko mi ke hasi. Esei ta mi asuntu. LAGA MI BIBA MI BIDA: Laat mij mijn leven uitleven. Mi no ta mishi den bo asuntu, no mishi ku di mi. Mi ta hasi manera mi ta haa ta bon i abo ta hasi manera bo ta haa ta bon; ni un di dos tin kuenta di duna otro...”
15

“...dia lo mi paga bo pa loke bo a hasi mi. Kompar: Kada kochino tini su sabad. Mas parti nan ta usa e proverbio aki pa laga sa, ku nan no a lubida, ma riba un dia nan lo paga esun ku a hasi nan e malu. Podiser no ta maan ni otro luna, ma un dia nan turno tambe ta yega. Tin mas dia den aa ku tin siman, ke men: Awe bo a hasi mi malu, mi no ta hasi nada pero e kos no a kaba awe un otro dia lo mi haa bo i saka mi sla. E proverbio aki ta otro for di Kada kochino tin su sabado pasobra aki ta suerte ta konta, mientras ku tin mas dia den aa ku siman, ta riba un dia i kon bo ta hasi e, bo ta warda ora bo chns pa tuma vingansa yega. E resultado ta kasi meskos. MI NO TIN KUENTA DI DUNA BO: Ik heb geen rekenschap af te leggen van wat ik doe. Ta for di bo kuenta kiko mi ke hasi. Esei ta mi asuntu. LAGA MI BIBA MI BIDA: Laat mij mijn leven uitleven. Mi no ta mishi den bo asuntu, no mishi ku di mi. Mi ta hasi manera mi ta haa ta bon i abo ta hasi manera bo ta haa ta bon; ni un di dos tin kuenta di duna otro...”
16

“...Kompar e ku Kada hende ta mata su pruga na su manera Un hende lo a hasi e i un otro ta keda sin hasi e. Den wega di karta i domin nan tin mas sorto di ekspreshonnan asina. Ton Platn ta un nmber improvis. Na Hulandes: Ieder vogeltje zingt zoals het gebekt is. PLAKA TA PA KONTA, KOMBLES TA PA ZUNDRA: Geld is om te tellen, een maitresse om uitgescholden te worden. E proverbio ta trese prinsipalmente na kla, ku e muh ku bo ta biba ku ne tin un posishon menos previligi ku e seora kas. Si na Afrika tur e muhnan ku un hmber tin ta igual, pa e yu di Krsou ku ta sal for di Afrikanonan su muh kas ta bini na prom lug maske kuantu muh djaf e tin. No ta nada strao, ku ora e muh kas konta e plaka ku su mar a duna e i a nota kuantu ya el a kita af, e ta zundra e otro muh f muhnan pa tur kos ku ta malu. Den e buki di Frank Marti-nus Arion ku yama Dubbelspel, bo por haa mira e relashon di plaka i e relashon matrimonial na Krsou. E eskritor ta duna un relato kla i sin ningn palabra bunita kon e situashon...”
17

“...PUSHI CHIKITU TAMBE SA NISTER: Jonge poezen kunnen soms ook niezen. Kleine potjes hebben ook oren. Kinderen kunnen meeluisteren en het verder vertellen. Mucha chikitu por skucha kombersashon di hende grandi i konta loke nan a tende despues. Di moda, ku sin ku nan por yuda nan a saka un sekretu di famia na kaya. ROSEA DI UN MAMA TA DESGRACIA DI UN MAL YU: Adem van de moeder is het ongeluk van een slecht kind. E prom aanan den un mucha su bida, ta e aanan ku ta forma su karakter. Tur ora e mama su rosea ta riba e yu. De moeder is bezorgd voor haar kind en wat van hem terecht zal komen. E mama ta preokupa pa futuru di su yu i kiko lo bira di e. E YU KU NO TENDE DI SU MAMA, ATA E DEN BOKA DI KOLEBRA: Een kind dat niet naar haar moeder luistert, belandt in de bek van een slang. Un hende ku no ke tende, ta kore peliger di haa e den hopi difikultat grandi. Kompara e ku: Wie niet luisteren wil, moet voelen. Esun ku no ke tende, mester sinti. E TABATA PARA MANERA UN YU SIN MAMA Hij stond daar als...”
18

“...tin balor. Kompar: Geen rozen zonder doornen. No tin rosa sin sumpia. Na Spa: No hay rosas sin espinas. NO DUNA E YU NMBER PROM KU E NASE: Geefhet kind geen naam, voordat het geboren wordt. Warda te ora bo tin sigur, prom bo tuma un desishon. Na Hulandes: Verdeel de huid niet, voordat de beer geschoten is. No parti e kueru prom ku bo a tira e oso. Na Ingles: Well cross the bridge when we come to it. Nos lo pasa e brg ora nos yega na e. Un otro proverbio na Papiamentu ku ta kasi meskos ta: No konta bo puitunan prom ku nan nase. EL A BIRA RIBA E MESUN PIA: Hij is op het zelfde been teruggekeerd. Hij is onverrichter zake teruggekeerd. Mesora el a bai bk, sin warda ni un ratu. EL A KAI SINT DEN MANTEKA: Hij is in de boter gezeten gevallen. Hij viel met zijn neus in de boter. Un yonkuman pober ku kasa ku un mucha muh riku, a kai sin-t den manteka. Tambe un hende hmber ku a bai dilanti dor ku el a traha duru. 140...”
19

“...Zij hebben jou kladboek opengedaan. Nan a saka bo berdat na kla. Nan a konta kosnan ku bo a yega di hasi. YUANA KU KOME LEU FOR Dl KAS TA MURI MAL MOR-TO: Een leguaan die ver van huis zijn voedsel zoekt, sterft een verschrikkelijke dood. Wie het gevaar zoekt zal erin sterven. Esun ku ta buska peliger, ta haa su morto. Un yuana ku bai buska su kuminda leu for di su kueba, ta kore peliger ku yagdonan ta tira e. Yuana ta un otro delikatesa ku ami personalmente no ta gusta. Alomenos sopi di yuana ta mas-ha gust aki na Korsou. 143...”
20

“...ADDENDA UN HMBER ANKR: Een geankerd man. Een flink gebouwde man. Un hmber grandi, grueso i ku hopi forsa. Een boom van een man. Anker = Anker. Ankra = Ankeren. Ankr = geankerd. DIOS PORDONA MI MI PIK: God vergeve mij mijn schuld (zonde) Si bo papia un kos ku bo a tende di un hende i bo tin sigur ku ta asina e kos ta, anto bo ta usa e proverbio aki despues ku bo kaba di konta e redu. Dios pordon mi pik si no ta berdat loke mi a bisa. DIOS KRIA BO: God behoede hem. Telkens wanneer een klein kind niest, zegt de zorgzame moeder Dios kria bo en daarmee wil ze de hulp van God inroepen om haar kindje van alle kwaad te behoeden. Ki ora un yuchi nister, su mama ku semper ta preokup pa sal di su yu ta bisa Dios kria bo i ku e palabranan aki e ta pidi Dios pa kuida su yu for di tur malu. BUTA MAN NA BO KURASON: Leg je handen op je hart. 144...”