Your search within this document for 'kita' resulted in nine matching pages.
1

“...ta stima su yunan. Ma esun ku yega pos prom ta bebe awa lim-pi, pasobra ta un tera ku tin falta di awa. Awaseru por keda hopi luna sin kai. Na laman awa ta otro atrobe; aki awa ta kaminda kabaron, tribon, guepi i otro sorto di piska ta biba. Ku tantu awa i bientu asina bo no ta korda riba kalor na laman. Presisamente pa motibu di e kalor kontinuamente ku bo por evit pa un gran parti no ta nesesario pa gasta energa manera hendenan di un tera friu ta hasi boka kayou of ku zundra-mentu. Bisti yas, kita yas, den kas ta kayente afo na kaya ta friu, un kambio di temperatura konstantemente. Ta warda tur kombersashon te ora bo ta bon ser den kas tras di porta ser of bentananan ku glas dbel. Na Antia di otro banda bo ta gosa tantu paden f paf di kas di e naturalesa i bida ta sigu muchu mas uniform. Bo ta sinta konbers bou di palu na fresku f den un veranda di e kas, mientras para i lagadishinan ta bai bini for di trankeranan 8...”
2

“...semper tabatin un of mas morto, pero riba e dia aki no tabatin ningn i tristu nos hmber a sali for di hospital pa bai su kas. Na kaminda, un mucha hmber di mas f menos sinku f seis aa a ranka sali for di hanchi di Carthagena nt na momentu ku un outo tabata pasa. E mucha aki lo a muri sigur, si no ta pa un hmber ku a tira man riba dje i ranka e for di dilanti di e outo. E forleser i hopi otro hende a para mira e kos aki sosode i e forleser a bisa e hmber ku a salba e mucha su bida: mi amigu, bo a kita un bolchi for di mi boka. Asina atro-be nos por mira ku tristesa di un ta alegria pa otro. MAS TANTU LANA UN KACHO TIN, MAS TANTU PRU-GA E TIN: Hoe meer haren een hond heeft, hoe meer vlooien hij heeft. Hoe ruiger de hond, hoe meer vlooien hij heeft. Mas riku un hende ta, mas trabou komplika i kibramentu di ka-bes e tin. Ata aki un proverbio masha grasioso; e ta duna prefe-rensha na simplesa i pobresa riba rikesa. Korda e dicho hulandes: Ik wens je veel personeel, Ik wens je veel bojen toe, (mi...”
3

“...ruzie wil hebben met hagedissen, moetje geen pompoen dicht bij de heg planten. Hende no mester buska gera. Tampoko duna okashon, pasobra okashon ta hasi ladrn. Pampuna ta krese na un ranka (ran-ka di pampuna) ku ta kuri riba tera. Si e mata ta planta muchu peg ku un trankera e ta subi e trankera i pasa paf riba kaya. Ami a yega di mira pampuna na ranka parti paf di e kunuku. Naturalmente muchanan i hende grandi, tambe, ku mira un bunita pampuna riba kaya ta kai den tentashon i kasi sigur nan ta kita e i bai ku ne. Aki nan ta kompar hende ku lagadishi, meskos ku nan ta kom-par otro animalnan ku hende. Kompar e proverbio Hulandes: Hende no mester ls boto di rema i laga e drif bai. No ta prom bes ku lagadishi ta pasa pa hende. For di tempu ku 47...”
4

“...aki tribon di santu (zand haaien). Loke si ta importante, bo mester sru pa bo no tin hopi di sanger na bo kurpa f ku bo paa no ta sush ku sanger, pasobra e ora ei si nan ta tira riba bo. Tempu mi tabata mucha, piskadornan semper tabata sia mu-chanan pa tene kuenta ku tribon i si bo mira un ta bini djaleu, kita for di su kaminda, pasobra bo no por sa nunka. Awendia e chubatunan di guengu ku ta bai bou di awa ku skopt i boter di gas riba lomba, ta bisa bo pa no tene miedu di tribon, pasobra nan no ta hasi hende nada. Poko aa pas un tribon a ataka un mucha na playa di Santa Crus i un hmber makamba, ku a bai yuda e mucha a landa meimei di c mucha i e tribon. E bestia a ataka e makamba i a kita kasi mitar di su bel di pia i atras bai ku ne. Un poko ratu despues 61...”
5

“...no ta nada mas ku un hmber grandi i gordo. CHUBATU DI GUENGU: (Letterlijk: Het mannetje van een zeekrab.) Un hobensito ku ta hasi hopi tf. RATON DI KERKI: Pober manera un raton di kerki. Arm als een kerkmuis. PIKI PIEU: Paga tinu riba faltanan di mas chikitu. Na Hulandes nan ta bisa: Spijkers op laag water zoeken. Na Papiamentu: Piki pieu. (ontluizen). KABEI NA DJENTE: Haren op de tanden. Un hende strn. Un hende ku no sa chansa. Na Hulandes kabei na djente tin un otro nifikashon: un hende ku ta kita hende for di su kurpa ku palabra. Un hende ku sa papia bon. 73...”
6

“...kos. ESUN KU POR, POR: Wie het breed heeft, laat het breed hangen. Esun ku tin hopi plaka por hasi grandi, pasobra e tin kos di hasi grandi ku ne. Esnan ku por, por; esnan ku no por, no por. Ils que peut, peut; ils que ne peut, ne peut pas. TUR SHIMARUKU TA ECHU: Alle kersen zijn rijp. Alles is in kannen en kruiken. Shimaruku is een Curaaose kers. E ta krese den mondi, i tempu di aa ora awaseru ta kai mondi ta ful di shimaruku i tur su palunan ta kra di e frutanan; Pero pareu nan echa i si no kita nan for di nan palu, su manese mes, tur ta kai for di nan palu. Ku e ekspreshon aki un hende ta duna un otro di konos, ku tur kos ta kla pa kalke eventualidat. 89...”
7

“...CHIK KRESE: Grote bomen moeten omvallen, opdat jonge bomen opgroeien. Bieunan nan mester traha kaminda pa hobennan. Na Krsou nos ta haa varios bes, ku un hende pasobra e tin hopi eksperensia ta sigui traha su mes trabou despues di su pinshon, ku ofisialmente ta ku sinkuenta i sinku aa. E talento nan nobo no ta rekonos. E proverbio aki ta sali for di un situashon di emergensia. Despues ku un hende a haa su pinshon, hopi biaha e ta haa un otro trabou aserka ku ta stroba e muchanan ku ta kaba di kita skol, f esnan ku tin un empleo no por haa promoshon. Semper tin keho ku no tin basta trabou pa tur e muchanan ku ta kaba skol. 115...”
8

“...zingt zoals het gebekt is. PLAKA TA PA KONTA, KOMBLES TA PA ZUNDRA: Geld is om te tellen, een maitresse om uitgescholden te worden. E proverbio ta trese prinsipalmente na kla, ku e muh ku bo ta biba ku ne tin un posishon menos previligi ku e seora kas. Si na Afrika tur e muhnan ku un hmber tin ta igual, pa e yu di Krsou ku ta sal for di Afrikanonan su muh kas ta bini na prom lug maske kuantu muh djaf e tin. No ta nada strao, ku ora e muh kas konta e plaka ku su mar a duna e i a nota kuantu ya el a kita af, e ta zundra e otro muh f muhnan pa tur kos ku ta malu. Den e buki di Frank Marti-nus Arion ku yama Dubbelspel, bo por haa mira e relashon di plaka i e relashon matrimonial na Krsou. E eskritor ta duna un relato kla i sin ningn palabra bunita kon e situashon ta. TA UN DESGRASIA A KOMPAA E: Een ongeluk vergezelde haar. Een ongeluk is haar overkomen. Ta un desgrasia a kompaa e. Asina nan ta bisa ora un mucha muh di bon famia i blanku sali ku barika sin ku e ta kas. Famianan tabata hasi tur nan...”
9

“...proverbio tipiko pa un sosiedat di varios rasa. MIH UN BON BIB, KU UN MAL KAS: Beter een goed concubinaat, dan een slechte echtgenoot. Na Krsou dn hopi muh ku ta haa yu sin kasa. No solamente nan ta haa yu sin kasa, ma hasta tin ku a haa mas yu ku otro tata, de la manera ku nan tin mas yu ku diferente homber. Te ora ku e muh tabatin un hmber so, hopi bes ta pasa ku e hmber aki ta pasa ei banda de bes en kuando. Di moda ku un pareha ku ta biba stdi ku otro, nan ta konsider komo un bon bib. Kasamentu ta kita libertat di e muh. En kambio e hmber ta keda ku su libertat Sur-americano. Den un situashon asina no ta strao ku un bib asina ta hopi bes di apresi. NO ZUNDRA MI, MI NO TA BO KOMBLES: Scheldt me niet uit, ik ben je maitresse niet. E proverbio aki tambe ta trese na kla, kuantu mas e muh kas ta sinti e riba e muh ku su kas ta biba ku ne. Ma tambe kon nan ta aksept e muh djafo i di e lug humilde ku e tin for di famia di e muh kas. Tin yu di Krsou hopi ko-nos, ku pa aanan largu tabata bai teatro ku...”