Your search within this document for 'Kibra' resulted in nine matching pages.
1

“...saka djente ke men nunka mas. BAI PISKA GUENGU: Guengu is Cancer moerus. Ga maar een zeekrabbetje vissen. Loop naar de maan. Guengu ta un kangreu di laman. Su kol ta shinishi skur i kasi semper bo ta haa e ta kuri riba barankanan kontra di laman. Hende ta usa nan pa as. Segun e bestianan aki ta krese, nan ta troka nan kaska; nan ta sali for di nan kaska bieu ora ku e kaska nobo ta kla. E kaska bieu ta keda tras riba baranka hint i ora solo a seka e, su kol ta kambia, pero e ta masha brs i ta kibra masha lih. Na momentu ku e guengu sali for di su kaska e ta moli i kasi no por kana, pero despues di un ratu e ta seka i sigui su bida normal. Manera mi a bisa mas ariba, piskadonan ta usa e pa piska, e proverbio ta manda bo bai piska guengu, loke ta nifika bai na mierd. E TA PARSE UN GUEPI SIN MONDONGO: Hij (zij) lijkt op een geep zonder ingewanden. Guepi is een platte lange vis. (Guepi = Belone Vulgaris) Un guepi ta un pisk largu i plat, tin guepi di kasi un meter largu, ku sin saka su mondongo...”
2

“...ten. Hermanchi i makambi ta konosi ku nan tin mas tantu wesu ku otro piska. Tur piska tin wesu, pero ta e dos piskanan aki ta karga fama. Ora bo ta kome piska bo mester perkur pa wesu no pega bo. Por kompar e proverbio aki ku, kaminda e kabuya ta mas delega, ei e ta kibra. Nan no sa presis ta ken a hasi e, pero esun di mas sokete ta haa e falta. UN PORKO SEMPER TA BUSKA UN MURAYA LIMPI PA FREGASU LOMBA: Een varken zoekt meestal een schone muur om zijn vuile rug aan te wrijven. Duna un hende mal nmber sin ningn motibu. Esun ku ta daa nmber di hende ta e porko, no esun ku nan a daa su nmber. E proverbio aki ta nt kontrali ku esun Hulandes: er wordt geen koe bont genoemd of er is wel een vlekje aan. (Nan no ta yama e baka pint, sin ku e tin maske un mancha chikitu). Na hulandes nan ta pone nfasis riba e obheto ku nan ta susha, na papiamentu nan ta rekonos e relashon entre esun ku ta susha i esun ku su nmber ta sush i despues ta bai wak e suheto ku ta susha. Na Isla Ariba, unda e Antianonan...”
3

“...MI TA DEN UN APURO: MI TA DEN UN PERT: Ik ben in moeilijkheden. Mayora di biaha e difikultatnan aki ta relashon ku e situashon fnansiero. Falta di plaka. Ma tin otro sorto di difikultat tambe; manera malesa, desgracia di outo, ora un yu kibra un man f un pia etc etc. FOR DI KUERU, MESTER SAKA KABUYA PA PAKET E: Van het leer zelf moet men een touwtje maken om het te bundelen. No tin nodi di invert plaka f hasi gastu prom, bo saka ganas-hi. No ta kosta bo nada kstra. Tampoko bo no tin molster pa e. Nan ta mata e baka, su kueru nan ta kurti i for di e kueru mes nan ta krta un repi deleg i moli pa mara e bonder ku ne. LOKE MAN DRECHI HASI, MAN ROBES NO MESTER SA: Wat de rechter hand doet, mag de linker hand niet weten. Si bo yuda un hende for di un pert, no tin nodi pa kana bisa tur hende ku ta abo a yuda e, (als je iemand uit de nood helpt hoefje dat niet rond te bazuinen.) Na Hulandes: De rechterhand weet niet wat de linker doet; man drechi no sa loke robes hasi. KRSOU TA UN MAL MAMA, MA...”
4

“...ORA BO TA DI MALU PAPEL MUH TA KRTA BO: Wanneer je het slecht hebt, word je door een nat papier gesneden. Ora bo ta di malu tur kos ta pasa bo. Di ki manera un pida papel muh por krta un hende? esaki ta simpelmente pa mustra, ku dia bo ta di malu tur kos, hasta esun di mas imposibel, ta pas bo i kalke kos di mas chikitu ta molestia bo te ku bo ta haa mie-du di un pida papel muh. KAMINDA E KABUYA TA MAS DELEG E TA KIBRA: Waar het touw het dunst is, daar breekt het. Na e lug mas delikado, ei nan ta mishi ku bo. Ora un kos pasa, semper ta esun ku menos resistensia ta hiba fardu, f esun ku ta mas mal par ta haa falta. ORA HERU TA KAYENTE, STRIKA BAI: Wanneer de bout warm is, moet men strijken. Na Hulandes nan ta bisa: Bo mester traha ku e heru, ora e ta kayente. (men moet het ijzer smeden als het heet is). Ku otro palabra: Bo mester hasi uso di e okashon ora e present. Awendia nan ta bisa, dal bai. TIRA PIEDRA, SKONDE MAN: Met stenen gooien maar de hand verbergen. Hasi un kos malu, pero laga...”
5

“...drakes. Tira un piedra plat riba laman pa e keda bula un sinku f seis biaha riba awa prom ku e senk. Pakiko e yama un funchi un guiambo mi no sa. SI BO KAS TIN RAMPI DI GLAS, BO NO POR TIRA PIEDRA: Als je in een glazen huis woont, moetje niet met stenen gooien: Vergelijk: Hij woont in een glazen huis. (E ta biba den un kas di glas.) Ora bo mes tin un kos ku no por mira lus di solo, bo no por papia malu di otro, pasobra di bo mes por ta tras. Por sali un piedra i dal un di bo rampinan di glas kibra. SI BO SKUPI NA SHELU, E TA KAI DEN BO MES KARA: Als je tegen de hemel spuwt, valt het in je eigen gezicht. Ora un hende lanta kontra di un otro, hopi bes e mes ta risibi e resultadonan negativo di loke el a hasi. Mas parti e hendenan ku ta skupi, ta esnan ku posishon mas haltu den e sosiedat. BULA PIPA: Over pijpen springen. Ontwijken. Trata di no kumpli ku un kompromiso ku bo a hasi algun tempu pas. El a trata na bula pipa pa e kos. Bula pipa ta un ekspreshon di ultimo tempu, alomenos despues...”
6

“...PAPIAD DI BERDAT NO TA HAA STUL PA SINTA: De spreker van de waarheid krijgt geen stoel om te zitten. Iemand die de waarheid spreekt is niet welkom. Esun ku ta papia berdat no ta bonbini. Al kontrali, nan ke pa e bai ei fo mas pronto posibel, pasobra berdat ta pika lenga. Berdat ta duru pa tende. ESUN KU HUNGA KU KANDELA, TA KIMA SU DEDE: Hij die met vuur speelt, brandt zijn vingers. Si bo papia f hasi un kos ku no ta permit, bo ta haa bo den hopi trbel of bo ta pega un barku, ku por kous bo hopi kibra-mentu di kabes. SALI FOR DI PANCHI KAI DEN KANDELA: Van de pan in het vuur vallen. Di malu en peor. Na Hulandes tin dos ekspreshon ku ta nifika meskos. Van de regen in de drop en Van de wal in de sloot. Tur dos ta nifik: di malu en peor. 119...”
7

“...Na e momentu aki el a maldis-hon lechi di su mama. YU DI MAS CHIK TA MATA MAMA: Het laatste kind maakt zijn moeder dood. Antes muhnan tabata haa asina tantu yu, ku hopi bes nan tabata muri na parto. Naturalmente esun yu ku tabata nase f ku a kaba di nase, ora e mama a muri, ta e ta e yu di mas chik i ta e a mata e mama. Tin hende tin kustumber di hasi un kos hopi biaha, ma un biaha ta bai malu. Kompara e ku: De kruik gaat te water zolang tot hij barst. Bo por karga awa den un labizjan te dia e kibra. E ora ei e no ta sirbi mas i tur kos a kaba. 129...”
8

“...pasa i kuminda mi, ya tabata drum morto banda di Recreation Park. Loke a pasa ta ku su motosaikel a slep den e lorada pa bai Ref i el a kai dal su kabes na asera i keda morto riba kaya. DESGRASIA TA TRAS DI PORTA: Een ongeluk is achter de deur. Een ongeluk ligt in een klein hoekje. Un hende semper mester ta alerta, pasobra e no sa nunka ki ora un desgrasia por pasa e. Bo por sali for di kas bon bon i na kaminda un uto a dal bo, bo por slep riba un kaska di bakoba i kai kibra un pia of un man etc. etc. MAS MECHA KU SEBU: Meer katoen dan kaarsvet. Het loont niet. Un kos ku no ta bale la pena. Un kos ku no ta kumbini bo. E kos ta bai sal bo mas mecha ku sebu .Je gaat er meer geld insteken, dan dat je eruit kan halen. E kos ei ta duna mas dolor di kabes, ku e plesir ku bo por haa af. SI MI NO YEGA AWE, MI TA YEGA MAAN: Kom ik er vandaag niet, dan kom ik er morgen wel. Un hende ku nunka tin pur. Un hende sin ni un sorto di kom-promiso. Semper e ta hasi tur kos na su sosiegu i nunka tin pur....”
9

“...Een beetje redelijk blijven. Ora un hende hasi un kos of manda un otro hasi un kos ku ta poko duru, nan ta bisa e hende pone man na bo kurason. Bai ku poko mas piedat. SU KURASON TA MASHA DURU: Zijn (haar) hart is van steen. Niets kan hem (haar) ontroeren. Nada no ta emoshon e paso-bra su kurason ta masha duru. (di piedra). PALABRA NO POR KIBRA WESU, MA NAN POR KIBRA KURASON SI: Woorden kunnen geen beenderen breken, maar wel harten. Met harde woorden kan men het leven van iemand degelijk zuur maken. Ku palabra bo por daa un hende su bida por kompleto. Molesti un hende su kurason. BUNITA PA SU DOO: Mooi voor zijn eigenaar. Als men van een begrafenis thuis komt en de mensen thuis vertelt hoe mooi alles was gegaan, b.v. de doodkist, de bloemen, het graf of de begrafenis zelf, dan zegt een van de toehoorders bunita pa su doo. Men wil met de dood niets te maken hebben. Si un hende kaba di dera un morto i konta su hendenan di kas kon bunita tur kos a bai, un di nan ta rosponde bunita pa su doo...”